- Project Runeberg -  Boken om Ernst Rolf sådan han tedde sig för vännerna /
25

(1933) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

del måste vara ett starkt namn med som gast. Fullt
hus och pengar på fickan för Rolf, som ’helt
enkelt en levererade mej med från dansbanan. Nåja,
där spelades ändå tills en fruktansvärd höststorm
så gott som demolerade hela nöjesfältet. Vi
gaste-rade på Hamnpaviljongen, dit man kom med färja
— Sveriges dyraste trafikled — fem öre för en
färd på 30—40 meter.

Rolf var då s. k. krogsångare med ett gage av
50 kr. pr afton. Han fick själv betala pianist,
betala vivre, repertoar och vara klädd i habil
dress, även privat.

Han skulle även hålla syster i pension och det
skulle skickas hem en slant till mor. Men det
gick den tiden, han kunde då bättre se på slanten
än senare.

Som dalmas hade han redan då humör — han
var snar till vrede — men lika snar till försoning.
Mången gång fick jag honom med
mitt »kolugn» att ta reson.

Vi voro med på avslutningsfesten
för Baltiska utställningen — det blev
stora Knutsalen i Malmö, med
landshövding De la Gardie i publiken. Det
var tydligt att Rolf hade något »det»

Över sin person som så plötsligt tog
»the upper ten» med storm.

Så fick vi invitation av Anna
Nor-rie att hälsa på i hennes cabaret
Ed-derkobben. Om Rolf ville »apropos»
dra en visa? — — — om danskarna
kunde förstå hans trallar? Vi for till
Köpenhamn, vi fick oss var sin
överrock — precis lika — den enda
skillnaden var fodret. Rolfs av siden och
mitt av satin, någon skillnad skulle det
ju vara på »Herre och dräng». Allt
med regelbundna avbetalningar, vilka
också på dagen senare sköttes.

Så hamnade Rolf då på
Edderkob-ben — rädd att inte göra sig inför
dansk cabaretpublik.

Cabareten på ett av ströjene två
trappor upp, en liten lokal, lågt i tak,
luften tjock av tobaksrök, men last but
not least med äkta danskt gemyt.

Anna Norrie som conferencier om-

bad Rolf »dra» något med ty åtföljande flygelman.
Jag har hört kulsprutesmatter, men maken till
applåder i denna lilla lokal hade jag då aldrig
hört.

Det var förresten den kvällen något »tusan
djävla» över Rolf — han sjöng »Tjo uppå
Badka-mo» med en sådan aplomb som ville han inta
hela Danmark, som ville han säga: »Känn på
den svenska tobaken, danske Drenge!»

Vi måste formligen efter många da capos med
milt våld boxa oss ut i hallen, där vid vårt bord
det av givmilda själar dukats med många »sjusser».
Ingen av oss drack emellertid spiritus den
gången. Jag tack vare ett avgivet löfte och Rolf av
medfödd ovilja for »detta livets goda».

Senare, när alkoholdjävulen fått mej fatt, sa*
jag vid flera tillfällen då Rolf tog en cognac
(Mar-tell, Hennesey) i och för botande av en påkommen

Adonis från Dalarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:28:36 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokenrolf/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free