- Project Runeberg -  Boken om Ernst Rolf sådan han tedde sig för vännerna /
93

(1933) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

La mort d’Ernst cB^lf
m’a beaucoup émue...

Av Josephine Baker

Den internationella konstnärsvärlden har
förlorat en av sina största gestalter,
artisterna en av sina käraste och mest av-

hållna kolleger — vi sörja Ernst Rolf.
Underrättelsen om hans bortgång grep mig djupt,
trots att jag endast varit tillsammans med

honom några få gånger. Hans personlighet,

han? muntra sinnelag och hans tillgivna
leende fångade en genast och han vann vänner
från första ögonblicket.

Jag är lycklig över att ha fått göra denne
märkesmans bekantskap.

Det skedde under en föreställning på China
i Stockholm. En herre i salongen reser sig
plötsligt och håller ett tal till publiken. Trots
att teatern var mer än fullsatt lägrade sig en
tystnad för att man skulle kunna uppfatta
varje ord som skulle sägas, han syntes mig
utstråla något av hypnotism: Det var Ernst
Rolf.

I ordalag, som var mig främmande,
uppmanade han publiken att av hjärtat applådera
för att skänka mig en värdig hälsning från
Nordens söner och döttrar, och denna härliga
publik lydde genast sin idols önskan och
applåderade med en entusiasm som jag aldrig
skall glömma. Därefter hoppade han upp
på scenen, vig som en pojke, och i taktfasta
applåder hyllade han mig. Jag är så lycklig
att jag den kvällen fick publiken att
retur-nera hyllningen till Rolf, denna sceniska
personlighet, som var en artist av väldiga mått
och en sådan härlig kollega att han gladde
sig åt en kamrats succé.

Ernst Rolf skulle på Kontinenten ha gjort
stor succé — jag beklagar att han aldrig
visade sig på scenerna i London och Paris.

Hans tragiska bortgång har djupt gripit
mig.. .

Sverige, det ska vi hoppas — ty det ha de gjort
förr. Bra grabbar — Ciricus kostar ingenting!!»

Ett kraftigt handslag och ett soligt leende
bekräftade att Ernst Rolf var den verkliga, den
sanna idrottsentusiasten.

Till denna lilla historia om den store Rolf hör,
att våra brottare visade att än leva gamla gudar
i Nordanland. Ty förutom guld-, silver- och
bronsmedaljer erövrade Sverige hederspriset som bästa
»brottningsnation». Och att detta gladde Rolf i

hög grad kunde jag förstå av den visa han sjöng
en kväll då han fick se min ringhet i salongen:
»Hur står det till, hur står det till, har du fått
så många segrar som du vill?»

Och nu är denne hjärtevinnande man, denne
sångens och livsglädjens överstepräst, inför
vilkens allt betvingande solskensleende vi lade våra
sorger i en gammal säek, nu är han borta. Jag
sörjer en stor svensk.

S. Ohlsson.

(Brandkårs-Olle).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:28:36 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokenrolf/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free