Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den ekonomiska totalbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förutom de orsaker till bokanslagets minskade
köpkraft som jag nu anfört, finnes ännu en orsak till anslagets
otillräcklighet, härledande sig ur universitetets egen
utveckling och stegrade lif. Man har dock att ihågkomma att
sedan 1851 det påräkneliga anslaget förblef oförändradt i 30
år, och när det för 13 år sedan omsider förhöjdes, dock ej
ökades med mer än 3,000 kronor, hvarvid det sedan fått
förblifva, under det att de ordinarie lärostolarne på dessa
fyrtio år växt med 50 procent, och en helt ny klass af
e. o. professorer tillkommit, som i vetenskapligt hänseende
hafva samma kraf på biblioteket som de ordinarie. Lägger
man nu härtill det så starkt ökade antalet af docenter, den
vetenskapliga riktning som studierna tagit, hvarom de
talrika förträffliga afhandlingarna vittna, måste man förstå,
att de fordringar som nu ställas på biblioteket äro
mångdubbelt större än hvad fallet var för 40 år sedan. Detta
bekräftas med full tydlighet af det som de statistiska
uppgifterna gifva vid handen om bibliotekets starkt ökade
användning på sista tiden. Hemlånens antal har under de
senare åren utvisat ett oupphörligt stigande, hvilket
tydligen vittnar om bibliotekets ökade betydelse för studierna.
Från 6,106 volymer år 1888 växte hemlånen till 10,138 år
1893 eller med 66 % på sex år. Och siffran skulle varit
många tusental större, om biblioteket varit i stånd att
anskaffa hvad lärare och studenter därstädes förgäfves
efterfrågat. Så glädjande denna tillökning i hemlånens antal är,
träder den dock alldeles i skuggan för den lifliga
verksamhet, som utvecklats i den om sommaren 1890 öppnade
läsesalen. Före denna tid, då läsesal alldeles saknades,
härbergerade man visserligen dagligen några besökande, där plats
kunde beredas, men huru oerhördt förhållandena förändrats
sedan dess, visar sig däraf, att läsesalen år 1892 begagnats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
