Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
101
att åter inträda i svensk tjänst, måste regeringen
medgifva, att arbetet finge tryckas utomlands, men
med villkor att det skulle vara tillgängligt i
bokhandeln inom ett år. På grund af Pufendorfs död
i okt. 1694 blef detta omöjligt. Hans änka fick
fortsätta de påbörjade underhandlingarna med åtskilliga
förlägggare i Tyskland och Holland. Det lyckades
henne slutligen att med Christopher Riegel i
Nurnberg träffa en acceptabel öfverenskommelse. Till
honom öfverlämnades i maj 1696 manuskriptet och
tillhörande kopparplåtar; och i oktober samma år
utkom i bokhandeln: De rebus a Carolo Gustavo,
Suecice rege, gestis commentariorum libri septem.
Från samma förlag utkom på våren 1697 en tysk och
på hösten en fransk öfversättning, hvilka 1729
följdes af ett nytt tryck af originalupplagan.
För att kunna öfversatta sitt arbete till tyska och
franska erhöll Pufendorf af Karl XI 1,000 rdr sp.
Men något understöd för utgifvande af Karl X Gustafs
historia på svenska gafs icke, och de maktägande
torde näppeligen ens ha tänkt därpå. Det är först i
våra dagar,1 som förläggarfirman Wahlström &
Widstrand tagit på sig risken att göra Pufendorfs arbete
tillgängligt och njutbart för den svenska
allmänheten. Öfversättningen, hvaraf hittills trenne böcker
utkommit, är verkställd af f. d. konsul Adolf
Hillman. Här kan det naturligtvis icke bli fråga om att
kritiskt värdesätta öfversättningen eller att
undersöka, huru hr H. skilt sig ifrån den ingalunda
lätta uppgiften att identifiera och i riktig form
återgifva ort- och personnamn, hvilka i originalet ofta
förvanskats genom tryckfel. Ty afsikten är endast
att göra den bokintresserade uppmärksam på detta
eleganta och förstklassiga verk. Papperet, som i
originalupplagan är så uselt, att Erik Dahlberg ansåg,
att Chr. Riegel »skämt ut sig inför hela den curiösa
werlden», är i den svenska editionen af stabilaste
slag från Lessebo. Den begagnade stilsorten
mediaval antikva — densamma för öfrigt som i »Olaus
Magnus» — ger ett lugnt och behagligt tryck.
Det är dock icke så mycket Pufendorfs text, fastän
den äfven har sitt värde, utan kanske mer de
åtföljande kopparsticken, som ha gjort Karl X Gustafs
historia berömd i den lärda världen och begärlig för
alla bokälskare. Långt innan Pufendorf kom till
1 Då aktuarien Elias Salin 1709 i december sökte
translatorstjänsten i kanslikollegium, inlämnade han
som prof en öfversättning till svenska af första och
andra boken. (Kanslikollegiums protokoll d. 6 dec.
1709. Riksarkivet.) — En påbörjad öfversättning,
omfattande första boken och en liten del af andra,
finnes i manuskript i Engeströmska samlingen i KB.
sign. B. I. 2. 29. Af stilen att döma torde den
härröra från midten af 1700-talet.
Sverige, hade Erik Dahlberg i enlighet med den
befallning han erhöll af Karl X Gustaf börjat
»delini-era och afrijta dee actioner, som under Hans Maij:tz
gloriose conduicte passerade, opå det sådant
framb-deles icke allena des historia uthan och tillijka
fädernesslandet illusstrera kunde».1 På sommaren
1667 fick Dahlberg göra en resa till Frankrike för
att med framstående kopparstickare öfverenskomma
om sina teckningars öfverförande på kopparplåtar.
En del af dessa ha säkerligen stuckits utomlands,
en del åter i Stockholm. När den Pufendorf ska texten
skulle tryckas, funnos de alla emellertid i
hufvudstaden, hvarifrån de, inpackade i lådor och »instöpte
med vax och terpentin», kördes på vagnar till Ystad
för att via Stralsund och Berlin fraktas vidare till
Nurnberg. Hvart de efter tryckningen tagit vägen,
därom finnes ingen känd uppgift. Samma är
förhållandet med Dahlbergs originalteckningar.
Uti den nya editionen äro dessa kopparstick på
fotolitografisk väg utförda af Generalstabens
litografiska anstalt. Med några få små undantag kan
man utan tvekan påstå, att de fullt gå upp mot
originalsticken. Där så icke är fallet, beror det på dessas
alltför mörka färgton, som gör att en del detaljer
(så t. ex. i »Hedvig Eleonoras kröning») icke
framträda fullt tydligt.
Allt som allt kan man konstatera, att den svenska
upplagan, som äfven utgifves i en bibliofilupplaga
i 300 numrerade exemplar, tryckt på extra fint papper,
gör förlaget all heder.
Samuel E. Bring.
Commines memoirer paa Dansk.
Det Danske Sprog- og Litteratur-Selskab, der blev
stiftet den 29. April 1911 har nylig udgivet f0rste
Bind af Biskop Hans Mogensens Oversaettelse af
Philippe de Commines Memoirer. Commines
staar de umiddelbart foregaaende Historieskrivere
saa maerkvaerdig fjernt, han har intet tilfselles med
dem. Froissart var den muntre Fortseller, der
refe-rerer Begivenhederne for deres egen Skyld, uden
at give noget af sig selv; Folk som Olivier de la
Marche, Chastellain og Molinet praler med deres
klassiske Vidén, og skriver i opstyltede Udtryk.
Det er disse »escumeurs de latin» Rabelais harcellerer
över ved Pantagruels Mode med den limousinske
Student. Commines er ganske anderledes. Han klager
selv över, at han ikke er laerd. Han er Statsmand,
med samme Principper som Machiavelli. Han skriver
ikke for den gemene Hob, men for dem, der kan
dragé Laere deraf. Derför interesserer han sig mindre
1 Dahlbergh, Dagbok utg. af H. Lundström.
1912, s. 151.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
