Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 E. W. DAHLGREN
resultat uppnådde de kartografer, hvilka begränsade sin verksamhet till länder
af mindre utsträckning.
Den man, vid hvars namn kartografiens omgestaltning under 1500-talet
förnämligast är förbunden, är den berömde Gerhard Mercator. Han var
den förste, som började att kritiskt sof ra det förefintliga materialet, och han
lyckades förunderligt väl i sin bearbetning af detta, så länge han höll sig
till den kartografiska framställningen af Europas mera bekanta länder —
ett liknande beröm förtjänar däremot ej den kartbild, han uppdrog af
främmande världsdelar, och han skydde ej att fylla jordytans ännu helt och
hållet okända delar med kartografiska fantasifoster af den mest underbara
beskaffenhet. I trots häraf är hans stora världskarta af 1569 ett epokgörande
verk genom den projektionsmetod han därpå tillämpade — den allbekanta
»Mercators projektion» bär vittne om dess betydelse ända till våra tider,
och den än mer populära benämningen »Atlas» härstammar från titeln på
den kartsamling, i hvilken, dock först året efter hans död (1594), resultatet
af hans kartografiska verksamhet sammanfattades. För det ämne, som här skall
sysselsätta oss, förtjänar dock Mercator att i främsta rummet nämnas såsom
författare till den första större specialkarta, som upprättats öfver något
europeiskt land. Hans stora karta öfver Flandern utgafs 1540, men huruvida
han själf verkställt den kartläggning, hvarpå denna grundats, är icke bekant.
Sina närmaste efterföljare fick han i sitt hemland Nederländerna: redan före
år 1560 voro de flesta af detta lands provinser kartograf iskt återgifna1, och
samtidigt hade Nederländerna stadgat sin ställning såsom medelpunkt icke
blott för tidens geografiska intressen, utan äfven för handeln med de tryckta
kartor, som nu i rask följd sågo dagen.
Men det egentliga hemlandet för den på verkliga mätningar grundade
kartografien är i alla fall Tyskland. »Ingenstädes fanns det då för tiden
(under 1500-talet) ett större antal karttecknare än i Tyskland», säger Peschel2;
»hvarje riksland ända till det lilla grefskapet Waldeck hade sin geograf,
och enstaka blad visa redan en noggrannhet, som annorstädes knappast
uppnåddes ett århundrade senare». Stundom förefaller det, som det geografiska
intresset varit nära nog en modesak för Tysklands furstar, men det måste
också erkännas, att dessa i landets till det yttersta drifna splittring mellan
olika härskare hade anledning nog att kartograf iskt fastställa sina besittningar
1 J. Denucé, Oud-Nederlandsche kaartmakers in betrekking met Plantijn, I,
Antwerpen 1912, s. vi. En del af dessa nederländska provinskartor, tecknade af Jacob van
Deventer och stuckna i koppar af Jacob Bossius, äro facsimilerade i samlingen:
Remarkable Maps of the XVth, XVIth & XVIIth ccntnries, V—VI, Amsterdam 1897.
2 Geschichte der Erdkunde, 2e Aufl., Munchen 1877, s. 416.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
