Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 ISAK COLLIJN
nämligen boplats i gråmunkeklostret åt nunnorna. Äfven andra vid
reformationen indragna klosters boksamlingar torde hafva förts till Gråmunkeholmen
och där förenats med franciskanernas bibliotek och således kommit att
disponeras af kollegiet. Det största svenska klosterbiblioteket, nämligen
Vadstena, hade emellertid ännu icke förflyttats; detta skedde först omkring
år 1620.
Vidare fick Laurentius ^Norvegus disponera det kungliga biblioteket
och de böcker, som Fecht år 1573 uttagit ur ärkebiskop Laurentius Petri
Nericius’ bibliotek1. Slutligen hämtades också böcker från Upsala domkyrka,
som under medeltiden ägde en ansenlig boksamling. Det är på denna senare
omständighet, som § 52 af Meniga presterskapets besvär framställda på
mötet i Upsala 1593 syftar2. Denna paragraf lyder:
»Vidare at Upsala libri [liberi], som long tid icke är inventerat, må
them blifva tilinventeradt och utaf libridt i Stocholm varda förbättrat, effter
fast monge och nödige böker tädan uttagne äre, och at en må försörias, som
them hafver i förvaringh.»
Bristen på modern teologisk litteratur äfvensom på läroböcker synes
emellertid hafva varit känbar nog och endast till någon ringa del kunnat
afhjälpas genom inköp hos främmande bokförare3. Däremot synes det
stockholmska kollegiets bibliotek hafva erhållit en afsevärd förstärkning från ett
annat håll, nämligen från Löwen. Här hade ju pater Laurentius verkat,
innan han kallades till den svenska missionen, och bland sina lärjungar här
hade han, såsom nyss nämndes, organiserat en utvald skara, som var villig
att kämpa för katolicismens återinförande i Norden. På sin färd till
Sverige åtföljdes han af en af dessa lärjungar, en belgisk lekman vid namn
Florentius Feyt, son till en rik köpman från Utrecht. Feyt bistod med
ifver pater Laurentius i hans mission och synes äfven mera materiellt hafva
understödt densamma. I mars år 15774 blef Feyt på grund af sin fars död
tvungen att i arfsangelägenheter återvända till Belgien. Han erhöll då
åtskilliga uppdrag såväl af Johan III som af pater Laurentius, hvilken senare
särskildt ifrade för inkallandet af flera missionärer från Löwen. Af
konungen hade Feyt bland annat anmodats att anskaffa en boktryckare och
uppköpa tryckeriutensilier, däribland grekiska och hebräiska typer; vidare skulle
han för 100 Thaler inköpa den sista Löwen-upplagan, »ex Lovaniensium
1 Messenius, a. a., T. VII, s. 26.
2 E. Hildebrand, Handlingarna frän Uppsala möte 1593 (1893), s. 114.
3 Bolin, a. a., s. 22 f.
4 BiAUDET: Documents, P. 2:1, no 204.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
