Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET ÄLDSTA TRYCKTA SVENSKA SYNODALCIRKULÄRET 177
1513 års synodalcirkulär utgör ett ettbladstryck, utgånget från Upsala
äldste boktryckare Paul Grijs’ officin. Det äldsta alstret från hans tryckeri
härrör från året 1510. Bladets pappersyta utgör 203 X ca. 133 mm., tryckytan
164x93 mm. Tvenne slag af typer förekomma på det lilla bladet, nämligen (1)
texttypen samt i colophon ’Impressum Upsalie’ en större rubrikstil (2). Båda
typerna hafva användts af Paul Grijs i Upsala under hans verksamhet
härstädes åren 1510—1519, t. ex. i nyss nämnda Psalterium Dauiticum 1510.
De härstamma emellertid från den svenske prototypografen Johann Snells
stiluppsättning. Den mindre texttypen eller den ofvan med (1) betecknade
är hans s. k. »Caorsintyp», som för första gången möter i hans båda
Odensetryck af år 1482, nämligen De obsidione urbis Rhodie och Breviarium
Othi-nense. Med den större typen (2) trycktes år 1483 i Stockholm Dialogus
creaturarum, den första i Sverige tryckta bok. Denna den s. k.
»Dialogus-typen» förekommer icke utanför Sverige och synes vara gjuten i Stockholm
efter förebild af nordtyska missaltyper. Caorsintypen har, så vidt man nu
känner, icke användts af Snell i något Stockholmstryck. Möjligen har det
dock skett i något eller några nu förlorade sådana tryck. I hvarje fall måste
denna typ ha funnits bland hans stilförråd i Stockholm, då den ju senare
dyker upp i Upsala tillsammans med Dialogustypen.
1526 års cirkulär har beskrifvits af Klemming i Sveriges bibliografi,
s. 164 och har af honom bestämts såsom tryckt i Stockholm i det
nyinrättade kungl, boktryckeriet med samma stil som Thet Nyia Testamentit
1526. Intressantare i typografiskt hänseende är däremot 1535 års
synodalcirkulär, ty här uppträda återigen de gamla Snellska typerna, såväl
Dialogustypen som Caorsintypen, hvilka således fått tjäna svenskt boktryck i
mer än 50 år. Det tarf liga trycket och de slitna, defekta typerna visa
tydligt, att någon yrkestryckare näppeligen kan hafva haft med detta
tryckalster att göra. Det måste därför otvifvelaktigt vara tryckt i Upsala, väl
af någon domkyrkans prästman, som kommit öfver resterna af Jakob
Ulfs-sons gamla tryckeri, ty någon i Upsala 1535 installerad boktryckare känner
man hittills icke; först omkring 1539 återvände Richolf till Upsala för att
här 1540—1541 trycka den första bibelupplagan på svenska.
Medeltidskalendarierna voro i allmänhet s. k. calendaria perpetua och
alltså användbara för hvilket år som helst. Först i och med
boktryckerikonstens upptäckt och allmännare användning komma calendaria propria
eller för särskilda bestämda år afsedda förkortningar af denna art i
allmännare bruk. Båda dessa slag af kalendarier äga kyrkligt ursprung och falla
till sina väsentliga beståndsdelar, den kronologiska och den liturgiska, helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
