Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förnämsta prydnader voro de i sina vackra hvita band bundna volymerna, som
fyllde hyllorna, och hvilkas antal växte dag från dag. Inga kostnader skyddes
för att göra detta bibliotek till något i sitt slag enastående. Enligt uppgifter
innehöll det, när det var som störst, 6300 volymer utom ett antal mindre
broschyrer o. d.[1] Äfven dyrbara och sällsynta handskrifter funnos i ganska
stort antal. I storlek och betydenhet räknades det som nr 11 bland
samtidens förnämsta bibliotek. Det var systematiskt uppställdt i sju afdelningar
efter de olika vetenskapsgrenar, som där voro representerade: logik,
matematik, fysik, medicin, juridik, teologi och historia. Noggrann ordning, för
hvilken familjens huslärare eller slottskaplanen var ansvarig, skulle härska
i detta bibliotek, som var Henrik Rantzaus ögonsten och hvarom han gjorde
den bestämmelsen, att det aldrig finge delas. Endast en Rantzau finge äga
detsamma helt och ograveradt, nämligen innehafvaren af Breitenburg, från
hvilket slott det icke finge flyttas[2]. Men ödet hade annorlunda bestämt.
Icke fullt 30 år efter dess förste ägares bortgång var detta stolta bibliotek
skingradt och dess ännu bevarade fattiga rester måste nu hopsökas från vidt
skilda håll.
Efter Henrik Rantzaus död den 31 december 1598 tillföll Breitenburg
hans fjärde son Gerhard, som vid sitt frånfälle 1627 efterföljdes af sonen
Christian, då en 13 års yngling. Det var emellertid fara värdt, att denne
icke länge skulle få vara i orubbad besittning af sin nyförvärfvade
egendom. De kejserligas härar närmade sig oroväckande Holsteins gränser, sedan
i augusti 1626 konung Kristian IV genom nederlaget vid Lutter am
Barenberge förlorat möjlighet att göra de kejserliga verksamt motstånd. På våren
1627 ryckte Tilly och Wallenstein med förenade stridskrafter in i Holstein.
Deras väg gick öfver Breitenburg, som efter en veckas belägring stormades
af fienden[3], hvarvid äfven det dyrbara biblioteket föll i deras händer. Föga
hjälpte härvid den kraftiga besvärjelse Henrik Rantzau låtit uppsätta för att
skrämma den, som möjligen hade planer på bortröfva någon af hans kära
böcker[4]. Mot Wallensteins vilda horder hade behöfts kraftigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
