- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång I. 1914 /
184

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försvarsmedel. Om bibliotekets vidare öden föreligga flera versioner. En säger, att
de kejserliga fört biblioteket med sig till Böhmen, där det skänkts åt
jesuitkollegiet i Prag, hvarifrån det sedan 20 år efteråt skulle vid Königsmarcks
öfverrumpling af denna stad tagits af svenskarne[1]. Enligt en annan version,
som är grundad på ett yttrande af Lambertus Alardus[2] skulle biblioteket
ha tillfallit hären och af soldaterna ha försålts dels till borgare i Itzehoe
dels i Hamburg. Hvilken af dessa versioner är den riktiga, har ännu ej
kunnat bevisas. Att Wallenstein efter tidens sed tagit biblioteket som god
pris och fört det med sig på sin färd söderut, låter rätt plausibelt, när man
betänker, att det tillhört en man, som med samma brinnande intresse ägnat
sig åt astrologiens studium som Wallenstein själf, och att där säkerligen
funnits ett stort antal böcker, hvilkas ägande för denne skulle varit af största
värde. Posselt, hvilken tydligen utan att känna till den nyss anförda
versionen af Seelen framhåller såsom sin uppfattning, att Wallenstein fört det
viktigaste af biblioteket med sig och sedermera donerat hufvudmassan af
böckerna till jesuitkollegiet i Prag, förklarar Alardus’ yttrande så, att då
Rantzaus bibliotek innehållit äfven kätterska böcker, dessa, såsom olämpliga
och skadliga för ett jesuitbibliotek, af söndrats, och att det just varit denna
del, eller theologien, som försålts i Itzehoe och Hamburg[3]. Vare härmed
hur som helst, säkert är att åtminstone en del af handskrifterna kommit
till Böhmen. I universitetsbiblioteket i Prag finnas ännu bevarade minst
13 codices, som otvifvelaktigt härröra ur Henrik Rantzaus bibliotek[4], och
hvilka alla härstamma från jesuitkollegiet därstädes. Sin nuvarande
tillflyktsort fingo de efter 1773 vid kejsar Josef II:s upphäfvande af klostren
och jesuitkollegierna i sitt rike[5]. De flesta af dessa 13 handskrifter hafva
ursprungligen tillhört klostret i Segeberg i Holstein, men genom byte kommit
i Henrik Rantzaus ägo. Hur detta skett, visar följande inskrift i en af
desamma[6]: »Dies Buech neben etzliche andere mher hatt der herr Stadthalter,


[1] J. A. von Seelen, Memoria Stadeniana, Hamburg 1725, s. 47.
[2] »Bibliotheca tunc Ranzoviatia militibus praedae fuit, civibus aliquot Itzehoensibus
libros emtione distrahentibus, Hamburgumque mittentibus.» (Nordalbingia a Lamb. Alardo
i E. J. v. Westphalen’s Monumenta inedita, 1739, T. 1, sp. 1975.)
[3] Posselt, a. a., s. 120.
[4] Se: Thruhlář, Catalogus codicum manu scriptorum latinorum qui in C R.
Bibliotheca publica atque Univ er sitat is Pragensis asservantur.
P. 1—2. 1905—06. (Registret.)
[5] Se Truhlář, a. a., inledningen.
[6] Nr 1020 i Truhlářs Katalog (s. 1022).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:08:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1914/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free