Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vittna om Henrik Rantzaus vidsträckta förbindelser med samtidens lärda värld.
Det är icke mera än tre arbeten af denna typ jag funnit. Jag tviflar dock
icke på, att åtminstone i Kungl, biblioteket finnas flera böcker både af denna
typ och af sådana, som direkt härstamma från biblioteket på Breitenburg.
Tiden har emellertid icke räckt till för mig att vid detta tillfälle och för detta
ändamål fullständigt genomforska Kungl, bibliotekets samlingar.
Af dedikationsböckerna är en tillägnad grefve Otto von Solms, hvilkens
ståtliga bibliotek med den Falckenbergska donationen kommit till Lund. Henrik
Rantzaus förbindelse med denne känner jag ej närmare till; i den nedan
upptagna beskrifningen öfver Fredrik II:s likbegängelse figurerar han jämte R. i
begrafningsföljet. Det andra dedikationsbandet har tillhört Henrik Sudermann,
stadssyndikus i Lübeck och en af de varmaste kämparne för den gamla
hansan[1]. Den tredje är tillägnad Dr. Johann von Born, en af ärkebiskop Daniel
Brendels af Mainz rådsherrar, af hvilkens bibliotek ett rätt stort antal
arbeten äro bevarade i Upsala. Af dessa böcker hafva många, kanske alla, senare
ägts af en viss Dr. Heinrich Faber och enligt min mening kommit till Upsala
med den första sändningen Mainzböcker, som i slutet af år 1631 genom
Johannes Matthiæ och Jacob Roberthonii försorg inpackades och sedermera
öfversändes till Sverige[2].
Öfriga af mig funna, Henrik Rantzau fordom tillhöriga böcker ha genom
Magnus Gabriel De la Gardies donationer kommit att hamna i våra
offentliga bibliotek, en enda genom J. H. Lidén, som inköpt densamma i
Köpenhamn 1768. Huru De la Gardie kommit i besittning af dessa böcker, är ej
fullt klart. Det har med säkerhet ej skett genom krigsbytet från Prag[3]. Jag
har i dem icke funnit något som helst märke, vare sig ifråga om inskrifter
eller utöfvad censur, som skulle kunna tyda på, att de någonsin varit i
jesuitkollegiets i Prag ägo. Äfven en annan omständighet talar däremot. Tvenne
af dessa böcker hafva tilhört Breide Rantzau, hvars bibliotek icke fanns på
Breitenburg, hvilket slott, som vi nyss sett, tillföll Henrik Rantzaus fjärde
son Gerhard. Äfven har jag från De la Gardieska donationen i Upsala
antecknat flera arbeten med inskriften Frantz Rantzau, hvilkens pärmexlibris
dessutom förekommer på några volymer i Kungl, biblioteket. Denne Frantz
Rantzau måste hafva varit Breide Rantzaus son. Visserligen hade en farbror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
