Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till honom, alltså en annan son till Henrik Rantzau, samma namn, men denne
dog redan 1612 och af de böcker, som bära Frantz Rantzaus namn eller
exlibris, finnas flera, som äro tryckta efter denna tid[1]. Enligt min förmodan
skulle det vara med Frantz Rantzaus bibliotek, som De la Gardie kommit i
besittning af några spillror äfven af farfaderns, och dessa böcker skulle
sålunda ej funnits på Breitenburg vid dess eröfring år 1627. Enligt Henrik
Rantzaus bestämmelse skulle ju en enda af hans söner ärfva biblioteket,
d. v. s. den på hvars lott Breitenburg föll, men det är väl i alla fall troligt,
och det framgår ju också af de böcker jag funnit, att äfven andra af sönerna
erhållit sin del af faderns rika samlingar. I huru stor utsträckning detta
skett, kan nu ej afgöras. Det tillgängliga materialet är ännu för litet att däraf
draga några säkra slutsatser.
Ett arbete, den af Henrik Rantzau själf författade Commentarius bellicus,
tryckt i Frankfurt 1595, vållar alldeles särskilda svårigheter med afseende på
proveniensen. Denna bok har ifrån jesuitkollegiet i Olmutz med det öfriga
biblioteket 1647 kommit till drottning Kristinas bibliotek[2] och därifrån till
De la Gardie. På försättsbladets baksida finnes Henrik Rantzaus namn
skrifvet med hans egen i hög grad karakteristiska och därför lätt igenkännliga
stil och är, enligt hvad inskriften på titelbladet angifver, kommen i
Olmützbibliotekets ägo 1626. Huru detta skett, ser jag mig ej i stånd att afgöra.
En om än svag möjlighet skulle vara att antaga 1626 såsom felskrifning för
1627 och att boken sålunda kunde vara ett minne från Breitenburgs eröfring.
Wallenstein hade fått sin första uppfostran i jesuitkollegiet i Olmütz[3] och
det är därför tänkbart, att han velat visa sin tacksamhet genom att till dess
bibliotek öfverlämna någon del af det i Breitenburg tagna bytet.
Huru De la Gardie kommit i besittning af böcker ur Frantz Rantzaus
bibliotek, har icke heller kunnat afgöras. Under Karl X Gustafs danska krig
erhöll den svenske riksskattmästaren donation dels på flera gods i de eröfrade
provinserna, dels under sin vistelse i Danmark på »alla de mobilier, husgeråd,
hästar och f anad», som funnos i de honom assignerade kvarter, »det må ock
tillhöra hvem det vill af den danska adeln, antingen det kan vara der afladt
eller ock dit inbragdt, att göra och låta dermed såsom sin proprie egendom».
De gods, som anvisades till hans och hans hofs underhåll, voro Jungshoffs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
