Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 ANDERS GRAPE
en framstående roll, ej minst på äldre dagar, sedan han 1641 utbytt sitt
professorsämbete mot Skara biskopsstol.1 Han dog 1651.2
Jonas Magnis söner togo sig efter Upsala namnet Salan(us). Tvänne
blefvo ämbetsmän: Johannes (f. 1619), borgmästare i Upsala, och Petrus (f.
1624), assessor i Svea hofrätt.3 Tre gingo den lärda vägen: Magnus (f. 1616),
Nicolaus (f. 1618) och Jonas (f. 1622). Af dessa blefvo Magnus och Jonas
redan 1642 — Magnus var då nypromoverad magister — af sin fader kallade till
lektorer vid det då nyinrättade gymnasiet i Skara, den förre i grekiska, den
senare i latin. Något märkligare författarskap kom ingen utaf dem att utöfva:
det inskränkte sig till akademiska specimina samt till kväden och tal på de
klassiska språken.4 Båda bortrycktes också i sina tidigare mannaår — Jonas vid 30
år, Magnus vid 35. Det blef därför Nicolaus förbehållet att skänka släkten
den tredje generation, som kunde upptaga och fullfölja dess lärda
traditioner.
Nicolaus själf blef redan vid unga år adjunkt i filosofiska fakulteten
i Upsala5, men förflyttades snart nog (1650) till Gymnasium Holmiense som
lektor i grekiska. Denna befattning utbytte han 1659 mot lektoratet i teologi.
Sistnämnda år blef han äfven gymnasiets rektor och erhöll Solna pastorat
som prebende. Han öfvergick tämligen snart helt från skolan till kyrkan, i det
att han 1663 utnämndes till kyrkoherde i Köping, och verkade i denna
befattning till sin död 16716. Något mera betydande författarskap kom icke
häller han att prestera. En grekisk sentenssamling ’Gnomologia: in qua
memo-rabilia dicta et illustres sententiæ Hesiodi, Theognidis ... sunt redactæ’ (Ups.
1656) kan möjligen vara förtjänt af att omnämnas. Eljest kom också hans
produktion nästan uteslutande att bestå af oratoriska och poetiska alster på
de klassiska språken, som ju tidsandan obligatoriskt fordrade. Särskildt synes
han ha gjort sig ett namn som grekisk skald.7
Nicolaus Jonæ Salan ägde 4 söner: Jonas, Nicolaus, Johan och Petter,
och det är med denna yngre brödrakrets vi här skola sysselsätta oss,
enkannerligen med den äldste och den yngste därinom. Om dem samtliga gäller
1 Jfr t. ex. CORNELIUS, Sv. kyrkans hist. efter reformationen, D. 1, s. 175 ff.
2 Om hans lefnad och skrifter se — utom Annerstedt passim — "Warholm, Skara
stifts herdam., D. 1., s. 25 ff.; Fant o. LÅSTBOM, Upsala ärkest. herdam, D. 3, s. 321 f.
3 En af dennes söner Magnus, liksom fadern assessor i Svea hofrätt, blef adlad under
namnet Bielkenhielm.
4 Fant, Historiola litt. Græcæ, 1, s. 86 ff.
5 Frondin, Förtekn. på Cancellerer, ProCancellerer, Professorer . . . vid K.
Aca-demien i Upsala, 2 (mskr. i UB X 173) uppger 1645.
6 Jfr närmare Munktell, Westerås stifts herdam., D. 1, s. 331 f.
7 FANT, anf. arb., 1, s. 84 ff.; Floderus, De poétis in Svio-Gothia. Græcis, s. 23 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>