Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BRÖDERNA SALAN OCH DERAS HANDSKRIFTSSAMLING 229
anteckningar om Upland, särdeles den södra delen, socken vis upptagande runstenar och
andra inskrifter samt dokumenter . . .fl Från 1600-talets förra hälft. Axehiälm har skrifvit
s. 1—3 och en öfverskrift å s. 5: ’De antiqua Aula Regia Hofftuna seu Hatthuna’. Denna
titel, under hvilken handskriften också citeras i Petter Salans Eiglessaga (t. ex. s. 102,136),
torde tillfyllest ådagalägga, att S 136 verkligen är den i Hickes’ förteckning afsedda
handskriften.
12. ’Illuge Gridar* fostra Saga’.
Synes ej låta sig identifieras med någon af KB:s eller UB:s handskrifter af denna saga.
13. ’Hialmters oc Ølvers3 Saga’.
Benzelii inköpsförslag nr 2 (4:o), köptes för 3 dlr, sammanbands med 3 eddadikter i
svensk öfversättning (jfr nr 18 4:o här nedan) i helperg. (2 dlr); volymen inrangerades bland
Ms. hist. Sveth. som nr 2 4:o. Vid inventeringen 1750: nr 69 (4:o) i mell. skåpet. Senare
Isl. 7. Nu: R 710. Härrör från Guömundur Olafsson. Gödel, s. 59.
[5.] ’Samuel. Columbi Ordskietsil’.
(Af uppställningen förefaller det som om Hickes’ förlaga skulle ha velat ange
förestående arbete och nästföljande som förenade i en handskrift; detta har dock knappast
varit förhållandet.) Handskriften af Columbi Ordeskötsel synes vara förlorad: den är
icke identisk med någon af de 5 nu kända. Den bör ha varit af rätt tidigt datum,
åtminstone ungefär samtidig med den äldsta bevarade, den s. k. handskriften K i KB, som
synes härröra från omkr. 16904. Denna Salanska handskrift citeras nämligen redan 1691 i
Nicolaus Salans diss. Gladius Scythicus (s. 3). Förlusten är således mycket beklaglig5.
16.] ’Regis Stuarti Historia ex Anglicano in Belgicum, & tandem in Islandicum
sermonem translata per Eynarum Gudmundi filium. Anno 1651,’
Måhända kunde man i första hand, när det här tydligen gäller författaren till
Skotlands rimur, den isländske prästen och diktaren Einar GuQmundsson, vara benägen att
anta, att den handskrift som här åsyftas möjligen kunde vara den officiella relationen
rörande de historiska händelser, som utgöra ämnet för nämnda diktverk, deri s. k.
Gowrie-konspirationen och mordförsöket mot konung Jakob VI år 1600. Som Craigie6 nyligen
påvisat, är det nämligen påtagligt, att Sira Einar hufvudsakligen hämtat sitt vetande om
de tilldragelser, han besjunger, ur nämnda relation, som också trycktes på flera språk
(åtminstone på engelska, tyska och danska). Men redan ett par supplerande uppgifter, som
Jonas Salan lämnar rörande denna handskr. i ett af sina bref till Hickes7, ge rätt tydligt
vid handen, att det här måste vara fråga om ett arbete rörande Karl I och hans tragiska
slut (1649). Den åsyftade handskriften kan därför icke vara någon annan än den i UB
under signum H 248 b förvarade:
’Eingelskt memorial til æfinnlegrar minningar vppteiknad / jnnehalldande hegdun
alla / vm akiogun / forsuar / ok Aflijfan {)essare / epterfilginde herra manna.
J)ess konungljga stadarhalldara Greifa straffort / åå jrlande . . .
Kongsins j Einglande / skottlandi ok jrlane Caroli Stuart . . .
Vr Eingelsku first utlagtt / j nidurlensku edur hollenst tungu mål ok sijdann j
ha[)ysku . en nu sijdast åå jslensku vt lagtt, Af Einare Gudmundz syne Anno 1651 . . .’
D. v. s. handskriften innehåller m. a. o. den officiella redogörelsen för de stora
engelska statsprocesserna 1640—49. Den innehåller 63 bl., är skrifven af två händer, hvaraf
den ena dock blott skrifvit bl. 5—12. Om den hufvudsakliga handen är författarens —
som Annerstedt ifrågasätter8 — vågar jag icke f. n. yttra mig.
1 Utförlig katalogisering af Annerstedt.
2 Hickes: Gridur.
3 Hickes: Hialinters oc Olmers.
4 Jfr Aks. Andersson i Samlaren, Årg. 4 (1883), s. 65 ff.
5 Man kunde här måhända rent af gissa på originalhandskriften. Det förefaller ju dock
mindre sannolikt, att Benzelius — som ju ägde originalet 1711, då förmodligen den s. k.
handskriften A (UB Nordin 622) skrefs efter detta (jfr Stjernström i hans och Noreen’s ed.
1881, s. i ff.) — skulle tidigare gjort enstaka förvärf för egen del ur just denna samling,
men uteslutet är det ju icke.
0 I: Skotlands rimur. Icelandic ballads ön the Gowrie conspiracy. Ed. by "W. A.
Craigie. Oxf. 1908. S. 3.
7 Thesaurus, 2, s. 317.
8 I UB:s handskr.-katalog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
