Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEKS GRAVYRSAMLING 273
ogsaa rutinen gør meget. Men man vil ikke kunne komme bort fra, at en
metodisk uddannelse til denne vanskelige stilling som til andre specialiteter
inden for biblioteksomraadet kunde være i høj grad ønskelig. I Amerika,
hvis biblioteksvæsen jo er det store forbillede for vore folkebiblioteker, men
ogsaa kan lære de videnskabelige biblioteker adskilligt, er man klar over, at
»the reference librarian» staar paa en vig tig og udsat post, som kræver en
særlig uddannelse ud over den, enhver biblioteksmand faar. Her i Norden
vil det vel endnu vare længe, før det bliver almindeligt anerkendt, at en
metodisk uddannelse — teoretisk og praktisk — er lige saa naturlig paa
biblioteksvæsenets omraade som inden for alle andre »væsener». Men naar
en biblioteksundervisning engang før eller senere bliver gennemført, vil en
vigtig side af den blive uddannelsen i at betjene bibliotekets publikum,
d. v. s. indøvelse i at benytte biblioteket og navnlig læsesalens haandbibliotek.
Maaske kan da en samling spørgsmaal som den, hvoraf der ovenfor er givet
nogle eksempler, faa betydning som øvelsesmateriale; den vil, netop fordi
den er samlet »i marken», have større værdi end en vække konstruerede
spørgsmaal.
UPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEKS
GRAVYRSAMLING
Af
GUNNAR EKHOLM, Upsala
I BIBLIOTEK MED ANOR, som nå upp emot medeltiden, samlas under
seklernas lopp en mångfald föremål, som ej ingå i den dagliga utlåningen
eller ens höra till bokvärlden, men ha ett mycket stort konst- och
kulturhistoriskt värde. För dylika bibliotek gälla med en alldeles särskild styrka
Annerstedts ord, att »det dock ej är storleken och värdet af boksamlingen,
som ensamt eller förnämligast bestämmer ett biblioteks rang och gifver det
dess prägel»1.
Upsala universitetsbibliotek, som är en typisk institution af detta slag,
hade — såsom förut visats2 — från slutet af 1600-talet till midten af följande
1 Uppsala Universitet 1872—1897. Festskrift med anledn. af Konung Oscar Ils
25-års regeringsjubileum den 18 september 1897. Utg. af Reinhold Geijer, II, s. 49.
2 ANNERSTEDT, Upsala Universitetsbiblioteks historia intill dr 1702. 1894. — Hahr,
Svenska målade porträtt i Upsala Universitets konstsamlingar. 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
