Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEKS GRAVYRSAMLING
281
Fig. 4. JACQUES CALLOT, BATALJSCEN.
från Carl Gustaf Tessins rika samlingar — samt omkr. 150 blad af
Jacques Callot.
Den franska gravyrens storhetstid tar sin början när — liksom
italienarne kring Raphael och nederländarne kring Rubens — de franska
gravörerna börja gruppera sig kring sina stora nationella mästare. Le Brun,
den store dekoratören, får sin förnämste tolkare i Gérard Audran, hvilken
vi kunna studera i hans förnämsta verk, Alexandersslagen samt
reproduktionerna af väggmålningarna i trapphuset i Versailles’ slott (Le grand
escalier de Versailles). I det förra af dessa arbeten samt verket La Galerie
du palais du Luxembourg peinte par Rubens äro vi äfven i tillfälle att lära
känna Gérard Edelinck. Andra betydande gravörer af denna skola, hvilka
vi i bibliotekets samling kunna studera, äro Robert Nanteuil, Antoine
Masson, bröderna Nicolas och Francois Poilly samt ornamentgravörerna
Lepautr e och Bérain, som med sina grafstickelarbeten så kraftigt bidrogo till
den franska smakens segertåg genom världen.
Följa vi inom bibliotekets samlingar den franska gravyrens utveckling
in på 1700-talet, finna vi äfven synnerligen talrika blad från denna tid, då
den nationella konstriktningen fullkomligt slår igenom, och samtidigt därmed
Frankrike äfven på detta område tar ledningen. Af den förnämste
Watteaugravören Nicolas-Henry Tardieu äga vi hans mest betydande verk Afresan
till Cythére med dess utsökta återgifvande af mästarens underbara kolorit.
Bland öfriga konstnärer, hvilka liksom Tardieu använda sig af den genom
kombination af kopparstick och etsning karakteriserade teknik, som införts af
Gérard Audran, märkas Louis Desplaces, Laurent Cars och Pierre
A v el in e. Särskildt väl är den senare företrädd genom ett flertal blad efter
Boucher samt af Gersaints skylt eiter Watteau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
