Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recension: Edda 1914:1-3 av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 383
detta program har utgifvaren vunnit en stab af medarbetare, bland hvilka
man vid sidan af de namn från de tre nordiska rikena, som äro själfskrifna
vid ett företag af detta slag, lägger märke äfven till flera representanter för
den kontinentala litteraturforskningen, främst Gustave Lanson. Ett bemärkt
rum på medarbetarlistan i det första häftet intager äfven den bekante
poly-historn Richard M. Meyer; hans plötsliga och oväntade bortgång (i oktober
innevarande år), hvilken utgjorde en svår förlust för litteraturforskningen i
dess helhet, drabbar äfven Edda, då man af en forskare med hans
outtröttliga arbetskraft och hans lifliga intresse för den nordiska litteraturen
säkerligen kunnat vänta åtskilliga värdefulla bidrag till tidskriften.
De bägge hittills utkomna häftena af Edda innehålla en mängd
uppsatser af växlande beskaffenhet, hvilka företräda så godt som alla de
områden af litteraturforskningen, som i det föregående omtalats. Det första
häftet inledes med en af Gerhard Gran författad karaktäristik af Moltke Moe,
den lärde folkloristen, som icke fick upplefva utgifvandet af den tidskrift,
för hvars tillkomst han så lifligt intresserat sig och som han säkerligen skulle
riktat med många alster af sin omfattande lärdom. Bland öfriga bidrag
märkas en högst intressant studie af Fredrik Paasche öfver Sankt Michael og
hans Engle, i hvilken författaren sammanställt och bearbetat ett rikt material
till belysning af den roll, som ärkeängeln Mikael under den äldre medeltiden
i Norden spelat i folktron och folkföreställningen, en undersökning af en
motivutveckling hos Goldschmidt af Vilhelm Andersen, en i viss mån
programmatisk artikel af Chr. Collin om Det geniale Menneske og Videnskaben om
Litteratur, en på fyndiga iakttagelser rik uppsats om Holbergs Politiske
Kandestøber fra politisk Synspunkt af Just Bing och flera andra arbeten af
olika karaktär men alla af intresse. I det andra häftet, hvilket i likhet med det
första utmärker sig för ett synnerligen aktningsbjudånde omfång, lägger man
märke till en undersökning af Dydsbegrepet i den ældre grekiske literatur af
Emil Smith, en omfattande afhandling om motivet Kreaturens suckan och
dess utveckling inom den klassiska svenska lyriken under det nittonde
århundradet (Stagnelius, Bernhard Elis Malmström och Viktor Rydberg) af
Fredrik Böök samt en studie öfver Nils Holgersson af Edvard Lehmann, där
Selma Lagerlöfs arbete ställes i samband dels med ett välkändt
folksagomotiv, dels äfven med H. Chr. Andersen och Kiplings Djungelbok. Dessutom
innehålla bägge häftena öfversiktliga framställningar af det arbete, som under
de senare åren utförts inom litteraturvetenskapen i de nordiska länderna och
på kontinenten.
Som man ser har tidskriften gjort en start, som med all tydlighet visar,
att såväl den rent fackliga forskningens representanter som den af litterära
spörsmål intresserade allmänheten kunna vänta sig mycket af densamma,
och man kan endast uttala den förhoppningen, att den äfven i vårt land
kommer att mötas med den uppmärksamhet den förtjänar.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
