Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska afdelningen å bokindustriutställningen i Leipzig av Stanislaus Grönfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunnat illustrera de skilda affärsföretagens, bokindustrifrämjande sällskapens eller enskilda
bokkonstnärernas verksamhet. Detta åter med den påföljd att vunna resultat af
närbesläktad art nu måste sökas på skilda håll och kanter, där de ofta nog verkade olyckligt
isolerade. Då härtill kommer frånvaron af hvarje tillstymmelse till en historisk bakgrund, som
skulle kunnat låta utvecklingens gång skönjas, måste det hela verka mer eller mindre
fragmentariskt och därmed äfven i någon mån plan- och stillöst.
Frånsedt dessa brister i anordningen, förorsakade utan tvifvel af de ogynnsamma
omständigheterna, var den svenska afdelningen ingalunda vare sig obetydlig eller
orepresentativ, så mycket mera erkännansvärdt, som gifvetvis konkurrensen med baltiska utställningen
måst utöfva ett menligt inflytande. Den var också förhållandevis väl och rymligt placerad
i den visserligen en smula i skymundan belägna Pavillon der fremden Staaten, som utom
Sverige härbärgerade Danmark, Nederländerna, Schweiz, Belgien och Spanien. Sverige ägde
liar till sitt förfogande en sal om 14 X 18 m. strax till höger om hufvudingången; det hade
till vis-å-vis Danmarks utmärkt välordnade och representativa utställning. För att ej
förledas till jämförelser, som visserligen stundom kunna vara lärorika, vända vi oss här genast
till den svenska afdelningen.
I en vrå vid entrén kunna vi då konstatera, att Sverige äger en ung affischkonst —
representerad af bl. a. Schönberg, Norlind, E. Nerman — för hvilken det stående epitetet
lofvande vore orättvist, det är nämligen fullt färdig konst. Också hade denna otvifvelaktigt
förtjänat en mera framskjuten plats än som kommit den och öfverhufvudtaget den svenska
grafiska illustrationskonsten till del. Denna, som dock äfven utom vårt land vunnit
erkännande [så t. ex. illustreras i prof. Ungers grundläggande verkjDie Herstellung von Büchern,
Halle a. S., 1910, trefärgstrycket af en reproduktion från Wald. Zachrisson, Göteborg), hade
med mera fog än det Bonnierska förlagets förstorade f ortografiporträtt af svenska författare
kunnat göra anspråk på cimaisen ofvan montrerna. Urvalet af grafiskt reproduktionstryck
hade i så fall ej behöft i den utsträckning som nu skett inskränkas till aktiebref och
växelblanketter, utan kunnat omfatta äfven större saker, exempelvis Zachrissons kartor och
Cederquists naturvetenskapliga planscher (verket Nordens fåglar har ju öfverallt tilldragit sig
berättigad uppmärksamhet). Själfva salen gör ett solidt och komfortabelt intryck med sina
bokhyllor och montrer i gråkammad furu längs väggarna, några äfven fristående, samt i
fonden ett rymligt arbetsbord med framlagda facktidskrifter, omgifvet af bekväma stolar.
Det utställningsmaterial, som fyller alla dessa hyllor och monterlådor, är som nämndt
rikligt nog, och det svåra urvalet af expositionsobjekt länder vederbörande till heder, äfven
om kanske vissa firmor synas vara väl mycket representerade i förhållande till andra lika
eller kanske mera förtjänta. Det är naturligtvis oundvikligt vid alla utställningar och
således äfven vid denna, att en besökare saknar ett, som en annan finner öfverflödigt, ty
smaken är nu en gång för alla olika. Endast under skyddet af denna maxim är det, som
vi i det följande riskera några reflexioner öfver detaljer, gjorda på stående fot framför
montrer och skåp.
Alltså — för att begynna i orätt ände — roade det oss att se Nordiska förlagets
förkättrade 25-öres böcker i mangrann uppslutning; 200 s. god litteratur å träfritt papper i ofta
konstnärliga 3-färgsomslag (se t. ex. Lindroths teckningar till Fritz Reuters Livet på landet,
3 dlr, 1914) är för öfrigt ett världsrekord så godt som något. Från dessa våra dagars
folkböcker till Olaus Magnus, Historia om de nordiska folken, utg. genom Michaelisgillet, 1—2,
Uppsala, tr. Almqvist & Wiksell 1909—12, är steget mycket stort; utgifvarna
(Michaelisgillet) af detta verk, som obestridligt är ett af våra vackraste bokalster, hade i förbigående
sagdt helt visst förtjänat att nämnas i utställningskatalogen. — Som bekant existerar ej någon
svensk originaltyp, men att äfven synnerligen kräfvande typografiska uppgifter kunna lösas
på ett konstnärligt fulländadt sätt med det inom landet använda typmaterialet, därom vittna
exempelvis den Berghmanska katalogen öfver Kungl, bibliotekets elzeviertryck; ur denna
synpunkt — den konstnärligt typografiska — hade otvifvelaktigt Mitjana, Catalogue des
imprimés de musique conservés å la Bibliothéque de l’Université Royale d’Upsala, T. 1,
Uppsala 1911, hvars bibliografiska utstyrsel trots den stora stilblandning, hvarmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
