Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 E. W. DAHLGREN
att han ofta hade erinrat sig deras hårda lott. Hvad slafhandeln beträffade,
så hade han aldrig hört talas om, att någon köpman från hans land tagit
del däri, och han ville göra allt hvad han kunde för att de äfven framdeles
skulle hålla sig obefläckade däraf, i händelse England skulle visa prof på
det storsinne, som man gifvit honom anledning att emotse.
Wadströms samtida verksamhet behandlas af Thomas Clarkson, som så
utförligt redogör för abolitionisternas och i synnerhet sina egna åtgärder,
med en anmärkningsvärd fåordighet. Han upptager hans namn (II, s. 203) i
förteckningen på de personer, som förhördes såväl af the Privy Council som
af the House of Commons (Sparrman hade uppträdt eiidast inför det förra);
han återger i korthet (II, s. 213) ett af hans yttrandep. i underhusets
kommitté; och han omtalar hans arbete Observations ön the Slave Trade (II, s.
27) och hans taflor (II, s. 151), som nedan skola beskrifvas. För öfrigt
omnämner han Wadström blott på några få ställen (II, s. 19, 45, 147), i
förbigående och alltid i andra rummet efter Sparrman.1
I saknad af de officiella handlingarna äro vi därför för kunskapen
om Wadströms verksamhet hänvisade till hans egna yttranden och nedan
citerade publikationer. Om sitt vittnesmål inför Privy Council säger han
endast (Essay ön Colonization, Introd. s. II), att på frågan om han trodde,
att infödingarna kunde förmås att odla bomull, indigo, socker m. m. i den
utsträckning, att dessa produkter kunde blifva föremål för handel, han
svarat: »that the only encouragement would be by settling a colony of
Europeans there, and though they would proceed by very slow degrees, yet they
would gradually reconcile the princes and natives of the country to it; and
he added, that he should himself be glad to be one of the first to engage
in such an undertaking». Om sitt inflytande på uppfattningen i underhuset
yttrar han sig (ibid., s. III) i mycket blygsamma ordalag.
Den undersökning angående slafhandeln, som underhuset 1788 beslutat,
fortgick med åtskilliga afbrott de tre följande åren och afslutades i april
1791. Slafhandlarnas och plantageägarnas representanter förhördes åren 1789
och 1790, deras motståndare 1790 och 1791. Af de senare förhandlingarna
har jag haft tillgång till följande sammandrag:
Abridgment of the Minutes of the Evidence, taken before a Committee of
the Whole House, to whom it was referred to consider of the
Slave-Trade, 1790. Nr. III, s. 1. e. a. 157 s. 8:o.
Det andra i ordningen af de här refererade vittnesmålen är Wadströms
(s. 5—14). Efter en kort uppgift om den afrikanska resan, som företagits
1 Sparrman hade redan förut gjort sig känd i England, dels genom sitt deltagande i
Cooks andra resa, dels genom sitt arbete: Resa till Goda Hopps-Udden... ären 1772—76
(Sthlm 1783), som i engelsk öfversättning utkommit i flera upplagor (Lond. 1785, Dublin
1785, Perth 1789). Hvad han där yttrat om slafveriets ohyggliga tillämpning och fördärfliga
följder i Kaplandet hade väckt abolitionisternas uppmärksamhet redan före Sparrmans
ankomst till England. Se: Clarkson, An Essay ön the Slavery, Lond. 1788, s. 46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
