Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄLLSYNTA SVENSKA SKRIFTER FRÅN REFORMATIONSTIDEN 115
välsigne oss. På sidan %x\ a börjar den egentliga texten och fyller boken
ända t. o. m. sista bladets framsida. Frånsidan är tom. Talrika träsnitt
förhöja ytterligare bokens vackra typografiska utstyrsel. Tyvärr är skriften
litet defekt. Af första arket saknas bladen 3—6, omfattande delar af första
och tredje samt hela andra söndagens efter Advent texter.
Reformationen hade afskaffat bruket af bestämda evangelii- och
episteltexter jämte kollekter för kyrkoårets sön- och helgdagar, men så småningom
återgick man äfven i detta afseende till det gamla1. Redan 1544 utkom i
Stockholm en evangeliibok i egentlig mening, omfattande evangelii- och
epistelperikoperna ända t. o. m. 23 söndagen efter Trefaldighet. Men denna
bok, af hvilken blott fragmentariska blad återstå, saknar kollekterna2. Med
1567 års upplaga har den svenska lutherska kyrkans evangeliibok nått sin
definitiva form. Den upptager kollekter, epistlar, evangelier och en bön efter
evangeliet för kyrkoårets samtliga dagar ända t. o. m. 27 söndagen efter
Trefaldighet. De afdelningar, som omfatta perikoperna för sön-, högtids- och
böndagarna, äro i det närmaste öfverensstämmande med motsvarande delar
af de evangeliiböcker från 1600-talet, med hvilka jag jämfört denna. Största
skiljaktigheter erbjuda de tre sista söndagarna efter Trefaldighet. Både
kollekter, epistlar, evangelier och böner för dessa söndagar äro olika i 1567
års och 1600-talets evangeliiböcker. Det sista kapitlet: »Een almennelig
Scrifftermål och bön, som brukas må ef f t er predican», finnes icke i
evangeliiböckerna från 1600-talets senare hälft, men väl i de tidigare.
Passio af år 1567 har kring titeln nästan samma inramning som
katekesen af samma år. På frånsidan af titelbladet börjar texten. »Christi
Vpstondelse och Himmelsferd» vidtager på första sidan af ark (£ blad 7
och slutar med sidan 0t\\. Af »Ierusalems iemmerligha förstöring», som
börjar på följande sida, har mer än hälften förkommit. Arket Ht är det sista
bevarade. Några andra än språkliga afvikelser från senare upplagor
erbjuda dessa småskrifter icke. »Passio» af 1567 är emellertid icke den äldsta
kända upplagan af denna sedan så ofta omtryckta skrift. 1544 års
evangeliibok åtföljdes af lidandeshistorien3, men någon upplaga, som ligger mellan
denna och 1567 års, har jag ej funnit omnämnd4.
1 Jfr Quensel, Huru Ullkorn vår Evangeliibok? (Kyrkl. tidskr., 1911, s, 99 ff.) De
olika upplagorna af »Then swenska Messan» låter oss följa gången af denna utveckling.
1557 års Mässa inför för första gången »Collecter offuer hela året».
2 SCHÜCK, Våra äldsta psalmböcker. (Samlaren, 1891, s. 8.) Quensel, a. a., s. 104 f.
Q. nämner sedan som den andra svenska upplagan den evangeliibok, som. åtföljde 1586 års
psalmbok. Han har således förbisett upplagan af 1572.
3 Quensel, a. a., s. 105.
4 Jag frånser här poemet »Wars Herres Jesu Christi pina och vpståndelse» 1556 o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
