Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
191
och slöjdikare» t. ex. betecknade i viss mån en
anknytning till idéer, som, såsom förf. anmärker, voro
lika gamla som kollegium själft. Jämte
framställningen af organisationen innehåller arbetet
förteckningar öfver kommerskollegiets och
manufakturkontorets samt konsulstatens tjänstemän från 1637—1914.
Detta matrikelverk, som är afsedt att för de
inhemska tjänstemännen fullständigas genom
tjänsteförteckningar, är utaf stort värde för den
administrativa historien liksom för alla, som ha anledning att
ur en eller annan synpunkt mer eller mindre
tillfälligt syssla med eller söka en uppgift om någon
tjänsteman i äldre eller nyare tid inom kollegiet.
Verkets afslutande häfte, som skall innehålla
tjänsteförteckningarna liksom ett sammandrag af
förteckningen öfver kommerskollegii arkiv, torde utkomma
under innevarande år. Erik Naumann.
Till Riksarkivets historia.
Arkivarien dr. S. Bergh har under längre tid
varit sysselsatt med forskningar rörande riksarkivets
historia. I Ord och bild, h. 1 innevarande år, har
han under titeln Två olyckliga episoder i
riksarkivets historia gifvit prof på de resultat, hvartill
han nått. Riksarkivets organisation går tillbaka till
1618 års kansliordning, där en särskild sekreterare
omtalas som arkivets chef. De åligganden, som där
angifvas, öfverensstämma anmärker förf. med dem,
som än i dag tillhöra ett arkiv, såsom vården och
ordnandet af handlingarna, registrering, och hvad
som 1618 kallades att »öfuerse och öuerläsa» dem
för att kunna lämna erforderliga uppgifter. För
arkivets ordnande voro ändamålsenliga lokaler af
nöden och sådana skapades i en 1641—1643 särskildt för
arkivet uppförd byggnad i Stockholms slott. Genom
studium af slottsräkenskaperna och noggrann
kännedom om det gamla slottet kan Bergh om denna
arkivlokal lämna ingående uppgifter. Studiet af de
bevarade förteckningarna, främst dem, som uppgjorts
af Erik Runell, adl. Palmskiöld, under åren 1651-1686
arkivsekreterare, möjliggöra att lämna en skadlig
skildring af arkivets ordning under 1600-talets senare
hälft. Runeils ordningsprincip bestod i att skapa
särskilda arkiv för de olika kungarna och att på dem
fördela såväl urkunder som handlingar. I skåp med
litterasignering var under 1690-talet hela det
dåvarande arkivet ordnadt i den två våningar
omfattande arkivlokalen, i den öfre våningen handlingarna
före 1654. Vid slottsbranden 1697 var det naturligen
lättare att rädda handlingarna i den nedre
våningen, som låg jämsides med marken, under det att af
dem, som funnos i den öfre blott vissa
betydelsefulla serier, såsom registraturet, rådsprotokollen m. m.
räddades, under det att en del af det samma, det
utländska registraturet liksom urkunderna, traktater,
riksdagsbeslut, till stor del försvann. Den stora
eldsvådan icke blott förstörde enligt Luxdorphs af Bergh
vitsordade uppgift 2/3 af riksarkivet utan bragte
äfven återstoden i en betänklig villervalla. För en
stor fara utsattes arkivet, då det 1713 fördes till
Örebro. Den skuta, på hvilken arkivet fraktades, höll
på att sjunka på Hjälmaren. Handlingarna
räddades, men en del af dem utsattes för Hjälmarvattnets
mindre gynnsamma inflytande. Berghs uppsats visar
hvilka betydande resultat han lyckats nå. Den
svenska arkivhistoria, hvarmed Bergh är sysselsatt,
afvaktas med spänning af svenska historici.
Erik Naumann.
Kungl. Musikaliska Akademiens
bibliotek.
En kort beskrifning på K. Musikaliska
Akademiens biblioteks uppkomst efter Akademiens
instiftande år 1771 och dess utveckling intill år 1889
finnes införd i C. M. CARLANDER, Svenska Bibliotek
och Exlibris, uppl. 2, del I, sid. 66 ff. Till den i
slutet af nämnda uppsats förekommande
förteckningen öfver bibliotekarier är att tillägga, att efter
F. A. Cronhamn, som afled år 1897, följde
amanuensen vid Kungl, biblioteket i Stockholm, dr
Mauritz Boheman, hvilken innehade
bibliotekariebefattningen vid Akademien samtidigt med sin
amanuenssyssla vid KB till sin död år 1908. Nuvarande
innehafvaren tillträdde befattningen såsom
tillförordnad under företrädarens sjukdom år 1907 och efter
B:s död följande året såsom ordinarie.
Som af förenämnda uppsats framgår, hade
biblioteket hufvudsakligen genom ett stort antal gåfvor
vuxit till ett betydande omfång redan vid den
tidpunkt, då sagda redogörelse slutar. Sedan dess har
detsamma ytterligare förkofrats till allra största
delen — liksom förut — genom större och mindre
donationer, men jämväl, fr. o. m. år 1908, då
Akademien för första gången erhöll ett af riksdagen
be-viljadt årligt anslag af 1,000 kronor, genom inköp af
musikalier och böcker. Antalet volymer, respektive
häften, torde nu kunna uppskattas till öfver 300,000,
och den sammanlagda längden af hyllor, på hvilka
de olika verken i stående ställning — dels fritt, dels
i kartonger — förvaras, öfverstiger 550 meter.
Katalogiseringen af samlingarna är, såsom man
kan vänta, då biblioteket under största delen af
dess tillvaro saknat något som helst anslag, ytterst
ofullständig. Dr Boheman lät år 1905 trycka en
förteckning på samlingarna af operor, sångspel och
dylika verk i partitur och klaverutdrag. Han på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
