- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång II. 1915 /
204

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204 GEORG SCHAUMAN

efter vetenskapsclasserne, inom hvilka det naturligtvis är lättare att orientera sig, än om
alla äro sammanblandade. Sanningen häraf kan visserligen icke heller nekas ; men den
erhållna vinsten, jemförd med de svårigheter och den tidspillan, som i alla fall qvarstå, då
böckerne skola så där på måfå uppsökas i offenteliga Bibliotheker, hvilka sällan äro så
inskränkta, att ju icke hvarje vetenskapsclass för sig utgjorde en betydeligen talrik samling,
vid hvars begagnande säkrare ledtråd erfordras, blir till följd häraf ganska ringa. Dessutom
och då äfven det minst regelbunda System, i hvad det vara må, upphäfver sig sjelf och
således jemväl allt af detsamma förväntadt gagn, om det tillåter afvikelser, som strida emot
dess Idée så uppenbarligen som händer, om icke ett efter innehållet ordnadt Bibliotheks
sednare tillkomna förråder, regelmässigt införlifvas med de äldre, så ofta behof göres; är
det klart att icke allenast de sistnämndes rubbning och omrangering ganska ofta, utan ock
det helas omställning icke sällan, i ett sådant Bibliothek blifva nödvändige. Huru mycket
uppehåll i böckernes begagnande häraf måste uppkomma, lärer lätteligen falla hvar och en
i ögonen; och tagas tillika de vid sjelfva verkställigheten mötande svårigheter i beräkning,
borde åtminstone ingen, som af egen erfarenhet känner dessa och tillika allt hvad som till
ett offenteligt Bibliotheks vederbörliga förvaltning i öfrigt hörer, vid jemförelse af alla ifrån
real-uppställningen oskiljaktiga olägenheter med ofvanberörde, deraf förväntade, vinst, kunna
tillerkänna denna något värde, huru lågt han ock må skatta mödan att bereda densamma.
Att sådan uppställning icke dess mindre förefinnes och till och med mångenstädes, kan jag
derföre icke betrakta annorlunda, än såsom bevis deruppå, att den blifvit vedertagen utan
kunskap om någon tjenligare utväg att uppnå syftemålet, samt sedermera, då böckernes
tilltagande mängd mera och mera försvårat öfvergången, i största ofullkomlighet bibehållen,
endast såsom ett palliatif.

I det föregående är det medel antydt, som Cancellie-Rådet Porthan ansåg för radikalt
i förevarande sak, samt tillika huruledes detsamma ofta blifvit till följd af missförstånd
underkändt. Detta missförstånd synes mig hafva härrört isynnerhet deraf, att man vid
betraktande deraf att böckers innehåll onekeligen är hufvudgrunden för all fordran på
ordning dem emellan, förvexlat sjelfva böckerne med deras Titlar, samt altså äfven Lokalen
eller hyllorne med Catalogerne. För att i ett Bibliothek finna hvilken bok som heldst,
behöfver man icke hafva mera af dess innehåll sig bekant, än som Titelen tillkännagifver, och
behöfver derföre det vetenskapliga ordnandet också alldeles icke sträckas utöfver
Real-Catalogen, hvaremot uppställningen på hyllorne är häraf i allo oberoende. Såsom en bisak
betraktade derföre Porthan denna del af frågan, ehuru de som icke känna af hans plan mera,
än hvad uppställningen angår, föreställa sig att han uppå denna lagdt hufvudsaklig vigt ; och
huru riktigt han^ dervid uppfattat ämnet, inses lätt vid öfvervägande deraf, att en
vederbörligen inrättad Real-Catalog upphäfver alla här ofvanföre anmärkta olägenheter, hvilka
icke allenast försvåra en större boksamlings uppställande efter innehållet, utan ock nästan
till intet göra nyttan af all deruppå använd möda. Författaren af en sådan Catalog har den
fördelen som vid uppställningen i Bibliotheket icke äger rum, att upptaga en bok på så
många ställen han någonsin kan finna nödigt, i händelse den med lika skäl räknas till flera
än en Class, eller tvifvelaktigt är, till hvilken den rätteligen hörer, eller han vill lämpa sig
efter särskilda Systemer för ordnandet. Det System, som härvid förnämligast blifvit lagdt
till grund, må ock vara hvilket som heldst, kan detsamma, oaktadt alla egenheter och
afvikelser ifran andra, eller ifrån läsarens föreställning, alltid ofelbart mycket lättare
uppfattas eller åtminstone boktitlarne finnas, genom äfven den vidlyftigaste genombläddring, än
om böckerne skola för samma behof genomses. Sålunda beredes för hvem som heldst det
säkraste tillfälle att med största beqvämlighet göra sig underrättad om hvad ett Bibliothek
äger eller saknar. Är nu Real-Catalogen tillika så inrättad, att Titlarne på sednare
ankommande böcker kunna derstädes i behörig ordning få sin plats, och om numrorne, eller de
tecken, som utvisa hvarest hvarje bok står i Bibliotheket, jemväl äro utsatte, erfordras till
följd af tillökningarne lika litet i Förteckningen, som på hyllorne någon förändring, och icke
dess mindre kan hvar och en, som är bekant med dessa tecken, på ögnablicket framtaga
hvarje bok, som med ett sådant är försedd. Den Bibliothekarie, som framlägger en sådan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:08:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1915/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free