Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISCELLANEA 277
att han äfven vid denna disputation medverkat. Här sluta de sista spåren af
hans hand i volymen. Äfven de två följande arbetena i bandet äro
Wittenbergafhandlingar, ventilerade, den ena 7 juli, den andra 21 september 1593.
Den första af dessa är skriftligen tillägnad »Georgij Rosæcrantzij Proregis
Danici regni Filio», hvilket visar, att Holger Rosenkrantz ännu ej helt står
på egna ben, utan delvis som sin högt uppsatte faders son vinner tillträde
till de tyska lärda kretsarne, något som ej är att undra på, då han vid ännu
ej fyllda 19 år — han var född i december 1574 — näppeligen torde ha
kommit till den mognad, som kunde bereda honom en plats som själfständig
forskare i vetenskapsmännens led.
Interfolieringen af tomma blad i afhandlingarne är gjord vid den
ursprungliga häftningen och ej senare, hvilket framgår däraf att många af dem
fortfarande är oanvända. Huru gammal den ännu fortlefvande seden är att
på detta sätt interfoliera ett visst antal exemplar, hufvudsakligen de för
opponenterna afsedda, af de akademiska afhandlingarne, är mig obekant;
ingen antydning lämnas om en sådan småsak i de vanliga arbetena rörande
universitetsväsen och studielif. Men att den är gammal, för att icke säga
urgammal, visa dessa från 1500-talets dagar stammande teser, och att den
torde komma att fortfara till en oöfverskådlig framtid, eller så länge
disputa-tionsväsendet som sådant kommer att äga bestånd, därför borga traditionens
makt och — vare det sagdt utan förklenande bimening — de akademiska
formernas sega konservatism.
O. Walde.
C. J. L. Almquist som bibliotekarie. Inledningen till »Amorina»
innehåller några gycklande ord om bibliotekstjänstemännens arbete, som
kanhända kunna inge den föreställningen, att den store författaren betraktade
detta som i regel skäligen gagnlöst. »Såsom tjensteman vid ett af rikets
största bibliotheker, var det min pligt, att söka iordningsätta och på hyllorna
ordna böckerna efter en helt annan plan än mina företrädare gjort. Derigenom
vans den fördelen, att om någon viste eller händelsevis hade i minnet hvar
böckerna i förra tider stått, blef detta genom omsättningen utan nytta och
min jemte min tjenstekamrats kunskaper måste derföre oupphörligen, oss och
våre förmän till heder, anlitas. Bibliothekets hemligheter lågo i vår hand.»
Men förmodligen är det i stället något särskildt felgrepp, som han ironiserar,
kanske inte alldeles utan den hemliga glädjekänslan, att själf ha förrättat ett
dylikt arbete och till och med ha upprättat en katalog öfver ett icke
obetydligt enskildt bibliotek. Detta skedde under den tid han var informator på
Fagervik i Finland hos brukspatronen baron M. Hisinger och samma år han
vardt filosofie magister. Oerhördt boksynt för sina år (se min framställning
i Litteraturbilder, s. 49) och som Gjörwells läraktige dotterson och älskling
van vid att tänka på, hur boksamlingar borde ordnas, har den tjänstvillige
unge informatorn säkerligen mycket gärna stått Hisingers till tjänst för att
på bästa sätt ordna deras bokförråd. Som ett bidrag till kännedomen om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
