Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Dansk Bibliot eksfør er. Af SVEND DAHL. Köbenhavn, J. L. Lybeckers
Forlag, 1915. 8°. 194 s. Pris inb. kr. 1,75.
I äldre tider betraktades biblioteken af utomstående merendels ur
kuriositetens synpunkt. Resande lärde (och olärde) togo pliktskyldigast deras
samlingar i skärskådande likaväl som öfriga förhandenvarande samlingar af
märkvärdigheter, naturalier, konstsaker och andra curiosa. De notiser om
dylika sevärdheter, som våra dagars resehandböcker innehålla, funnos ofta
sammanställda i särskilda af trycket utgifna vägledare.1 Under 1800-talet
begynte biblioteken i den allmänna uppfattningen lösgöras från sambandet
med kuriositetskabinetten och erhålla en fristående ställning. Vägledare,
enbart ägnade åt biblioteken, utgåfvos, först i Tyskland, sedan äfven i de öfriga
kontinentala kulturländerna. En ny bibliotekstyp växte samtidigt så
småningom fram. Vid sidan af de hittillsvarande lärda, forskningsbiblioteken
upprättades af staten, kommunen eller enskilde populära, bildningsbibliotek.
Böckerna upphörde att i hufvudsak betraktas som museiföremål, de blefvo
nu i främsta rummet instrument för forskningen eller medel för
folkbildningen.
Sedan några decennier är biblioteksväsendet här i Norden stadt i en
rask utveckling; med storartad välvilja har bibliotekssaken flerstädes
omfattats af myndigheter och enskilde. Det var också i klar insikt om att fylla
ett länge kändt behof, som den lifskraftiga danska Bibliotekarforeningen
tog initiativet till och understödde utgifvandet af en öfversiktlig
framställning af Danmarks biblioteksväsen. Det sätt, hvarpå denna vägledning
utarbetats af un der bibliotekarien Svend Dahl (den kände utgifvaren af den
förträffliga Haandbog i Bibliotekskundskab, Kbhvn 1912), visar, att den icke
kunnat anförtros åt en skickligare hand. Boken behandlar biblioteksväsendet
i hela dess utsträckning, alltså bibliotek af bägge hufvudslagen,
forskningsbibliotek och bildningsbibliotek, med alla deras öfvergångsformer.
Öfverbibliotekarien H. O. Lange, som på ett så lyckligt sätt i sin
person förenar Sträfvandena att höja och utveckla alla former af biblioteks-
1 Som exempel på dylika vägledare kan anföras J. D. Köhler, Anweisung für
Reisende Gelehrte, Bibliothecken, Münz-Cabinett e, Antiquität en-Zimmer, Bilder-Säle,
Naturalien-und Kunst-Kammern, u. d. m. mit Nutzen zu besehen. Frankfurt und Leipzig 1762. 8°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
