Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 RECENSIONER
dock gömmer biblioteket en stor bibliofil charm just genom sina många
dedikationer från skriftställare och vetenskapsmän i in- och utlandet. Af de 448
dedikationerna härstamma 223 från finska och 148 från svenska, de öfriga
från utländska författare. Bland de svenska äro särskildt dedikationerna från
C. A. Wetterbergh (»Onkel Adam»), med hvilken Topelius var förenad i en
varm vänskap, Snoilsky och Heidenstam af intresse. — Ur Olof Hermelins
ännu outgifna diktcykel »Hecatompolis Suionum», innehållande latinska
epigram öfver mer än etthundra svenska städer och förvarad i den berömda
samling af nordisk latinsk poesi, som domprosten Samuel Älf donerade till
stiftsbiblioteket i Linköping, aftrycker Rolf Lagerborg de dikter, som röra
finska städer. — I »En reseskildring i bref från 1839» lämnar Holger
Nohr-ström några utdrag ur bref från biskop Frans Ludvig Schauman, i hvilka
en till Sverige på försommaren 1839 företagen resa beskrifves. Särskildt
lif-fullt skildras den stora promotionen i Upsala domkyrka den 15 juni, vid
hvilken Franzén promoverades till jubelmagister och blef föremål för mycken
hyllning.
De rent bibliografiska och bibliotekshistoriska uppsatserna i den
Hul-tinska festskriften äro af kanske ännu större intresse.
Universitetsbibliotekarien Georg Schauman börjar bidragens rad med en mycket läsvärd artikel
om »Biblioteksväsendets organisation». Oaktadt många goda uppslag och
initiativ befinner sig dock enligt dr Schauman biblioteksväsendet i Europa
hvad organisationen beträffar än så länge på begynnelsestadiet. Han fastslår
med skärpa skillnaden mellan bildningsbibliotek och forskningsbibliotek. Till
bildningsbiblioteken räknar han folkbiblioteken och »de för alla slags
själfstudier afsedda medborgarbiblioteken», motsvarande de amerikanska public
libraries. Forskningsbiblioteken utgöras af nationalbiblioteket universitetens
och akademiernas bibliotek, m. fi. rent vetenskapliga ändamål tjänande
boksamlingar. Att i ett enda bibliotek söka förena de olika uppgifter, som
tillkomma ett bildningsbibliotek och ett forskningsbibliotek anser förf. för ett
ohjälpligt fel. I bildningsbiblioteken skola böckerna genom oafbruten
utlåning så att säga slitas ut, i forskningsbiblioteken däremot bevaras för
kommande tider, hvarför dessa bibliotek helst borde vara presensbibliotek. Arten
af den litteratur, som bör tillhandahållas i ett bildningsbibliotek, liksom äfven
bibliotekspersonalens kvalifikationer och kompetens för ett sådant bibliotek,
är gifvetvis olika mot i ett forskningsbibliotek. Den största bristen i den
nuvarande biblioteksorganisationen finner dr S. i saknaden af de s. k.
medborgarbiblioteken; ett sådant borde finnas i hvarje större stad, rikligt försedt
med modern litteratur på inhemska och utländska språk. Folkbibliotek,
som på de större orterna böra uppgå i dessa medborgarbibliotek, förläggas
till de mindre orterna och landsbygden. Vandringsbibliotekens betydelse
understrykes här särskildt; i dessas rationella ordnande ser förf. tyngdpunkten
af folkbibliotekens organisation lagd. Ett önskemål för biblioteksväsendet är
äfven inrättandet af ett ledande och öfvervakande centralorgan, en statsbyrå.
Förf. har otvifvelaktigt rätt, då han påpekar, att medborgarbiblioteken riktigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
