Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 O. WALDE
talar äfven, att samtliga Sigismundsböcker med denna och andra förut nämnda
inskriftstyper äro tryckta före 1600, mestadels från de 3 första fjärdedelarne
af detta sekeL Yngst är, såvidt jag funnit, den 1586 tryckta Codices
Theo-dosiani som måste vara inköpt strax före polska kungavalet och alltså
tämligen omedelbart innan Sigismund lämnade Sveriges jord, då den, som vi
förut sett, har inskriften »Ex bibliot. Serenis. Principis». Allt talar för,
att vi här ha att göra med ett i senaste delen af 1500-talet afslutadt
bibliotek. Dock finnas i Upsala äfven böcker, som tillhört konung Sigismund,
tryckta under första delen af 1600-talet, men dessa sakna inskrifter af de
förut nämnda typerna och hafva på andra vägar sökt sig hit. Det är dessa
som härstamma från krigsbytet i "Warschau. Varsevicii Cæsarum, regum, et
principum vitæ parallelan, tryckt i Krakau 1603, är bunden i siden med
Sigismund IILs vapen på pärmen. Den har kommit till Upsala med Magnus
Gabriel De la Gardies bibliotek, såsom det röda lacksigillet på pärmens insida
visar. Bandet är visserligen i senare tid, början eller midten af 1800-talet,
uppsnyggadt och nya försättsblad äro insatta, hvarvid sigillet transporterats
öfver, men det har naturligtvis äfven tidigare funnits i boken, då väl ett
falsarium är otänkbart. Giovanni Battista Porta, De humana physiognomia,
en foliovolym, tryckt i Neapel 1602, har äfvenledes tillhört samma bibliotek,
hvarom det polska vasavapnet på pärmen vittnar; senare har boken varit i
riksskattmästaren Sten Bielkes ägo och med den Oxenstiernska donationen
kommit till Upsala. Obr. ser. W. 33, som är tryckt 1627, har en
Sigismund IILs pärmstämpel, men därjämte äfven inskriften »Ex bibliotheca
Johannis Rosenhane 1673». Abraham Gorlæi Dactyliotheca 1601, en
kvartvolym, prydd med konung Sigismunds vanligaste pärmexlibris, har likaledes
från Rosenhaneska biblioteket funnit vägen till Upsala. Äfven ur prins Carl
Ferdinands bibliotek härstammar en och annan volym med Rosenhanesk
proveniens, och de tillhöra alla Schering Rosenhane d. ä:s del af det polska
krigsbytet.1 Från Sigismund Augusts bibliotek, men utan den vanliga in-
1 Schering Rosenhane dog 1663, men intet arfsskifte ägde då rum efter honom,
emedan hans maka Beata Sparre, som ännu var i lifvet, skulle sitta i orubbadt bo. Först efter
hennes död, som inträffade den 22 januari 1672 (enligt Fredrik Rosenhanes Copiebok i UB.,
sign. X 290 ao. — Anrep har härom växlande uppgifter), uppdelades egendomarne följande
år på barnen, 5 söner och 5 döttrar. Till hvarje gods hörde ett särskildt bibliotek,
bestående till öfvervägande del af rjolskt och danskt krigsbyte. Förnämsta lotten synes ha
tillfallit sonen Johan Rosenhane, som i sina böcker vid detta tillfälle inskrifvit sitt exlibris
»Ex bibliotheca Johannis Rosenhane 1673». Min afsikt är att framdeles göra de
Rosenhaneska biblioteken till föremål för en specialundersökning, hvartill jag redan har ett ganska
betydande material, hämtadt hufvudsakligen ur den Rosenhaneska manuskriptsamlingen i
Upsala, och boksamlingarne i de större svenska offentliga biblioteken, där resterna af de
splittrade Rosenhaneska samlingarne nu befinna sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
