Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 RECENSIONER
När professor Noreen år 1910 upptog Ynglingatal som ämne för sina
seminarieöfningar, hade han förmånen att från en då redan bepröfvad
lärjunge erhålla det bästa stöd och medarbete, nämligen från nuv. förste
bibliotekarien Anders Grape. I det ofvannämnda häftet har seminariearbetet
mognat till frukt. Dess första afd. innehåller handskrifternas text,
bokstafs-troget återgifven. Afd. 2 utgör paleografisk kommentar. Liksom föreg. afd.
har denna tillkommit genom grundlig genomarbetning af öfningsuppgifter från
seminariet på så sätt, att dess redaktör A. Grape efter kontrollering,
korrigering, sofring och komplettering sammanställt och bearbetet materialet. Hit
höra 3 planscher med ett antal reproduktioner ur handskrifterna i fototypi.
Bibliografien utgör afd. 3 och som afd. 4 har tillfogats en redogörelse för
metriken af B. Nerman.
Grapes bibliografi meddelar först texttryck, öfversättningar och
litteratur rörande handskrifterna. Efter allt arbete, som på dessa partier nedlagts,
torde det bli rätt mödosamt att komma med kompletterande tillägg. Och
dock är att märka, att det här gäller en dikt, som utgifvits på mångfaldiga
håll och ännu mera öfversatts: den föreligger i ett stort antal svenska,
norska och danska, nynorska, tyska, engelska och latinska öfversättningar. Så
komma »Behandlingar af allmännare art», som följas af »Litteraturhistoria»,
»Språk och metrik», »Ynglingatal som historisk och sagohistorisk källa»,
»Mytologi» och »Arkeologi och topografi». Ämnenas art ha här betingat
ett urval, som dock ingalunda gjorts för snäft. Till särskilda strofer i
dikten äro anslutna »Smärre strödda tolkningsbidrag, m. m». — Ynglingatal är i
själfva verket en vetenskaplig amfibie, som det skrifvits om i de mest
olikartade sammanhang. Hela denna skiftande litteratur har utnyttjats på ett
sätt, som vittnar ej blott om den skicklige bibliografen, utan äfven om den
initierade forskaren. Och äfven om förtecknaren på vissa punkter kan ha
haft någon hjälp af äldre bibliografer som Möbius och Hallôor Hermannsson
måste en monografi af denna omfattning — den upptar icke mindre än 430
litteraturhänvisningar — ha kraft ett högst betydande arbete. Den har
därmed också i själfva verket kommit att gälla ej blott Ynglingatal, utan äfven
Ynglingasaga och till en del äfven Heimskringla i gemen.
På samma gång som denna skrift ådagalägger den höga ståndpunkt, som
det nordiska språkstudiet intager vid Upsala universitet, vittnar den också
i lika mån fördelaktigt om det uppoffrande sätt, hvarpå en biblioteksman
och handskriftskännare som Grape tagit sig an ett seminariearbete och
outtröttligt fört det fram till att taga gestalt i en betydelsefull vetenskaplig
produkt.
Genom dessa omfattande förarbeten, ej minst genom den utmärkta
bibliografien, har Grape jämnat väg för den framtida Ynglingatalsforskningen,
om hvilken man har anledning att hysa den förhoppningen, att den skall
låta mångt och mycket i vår tidigaste historia framstå i ny dager. Om det
berättigade i en sådan förhoppning kan bl. a. ett forskarnamn som Henrik
S chucks erinra oss. Bland yngre krafter må särskilt nämnas Birger Ner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
