Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISCELLANEA 59
en annan stil, men å s. 1—2 förekommer den i Sju wise mästare använda.
Då härtill kommer, att den lilla blomma, som synes på afbildningen närmast
of vanför illustrationen, äfven återfinnes på flera ställen i Vedels nämnda
arbete, vågar jag framkasta det antagandet, att vi här ha ett alster af
boktryckaren Matz Wingaardt. När det utgått från hans officin, i verksamhet
från 1568 till 1597, kan jag däremot ej bestämma.
Det fragment, som nu är den enda återstoden af denna tidiga danska
upplaga af De sju vise mästare, förvaras i Upsala universitetsbibliotek. Det
har utgjort fyllnad i pärmarna till ett samlingsband med gammalt signum
57: 68, hvilket innehåller två Wittenbergstryck af år 1556 och 1559 samt en
afhandling om kättare tryckt i Genève 1576. Bandet, af pergament, är helt
enkelt, och dess yttre ger ingen ledning för att lösa frågan hvar och när det
är förfärdigadt. Utan tvifvel är det dock danskt. Volymen har ägts af grefve
Magnus Gabriel De la Gardie och med hans bibliotek kommit till Upsala.
I dessa pärmar har således detta sällsynta danska tryck jämte annat
varit väl fördoldt ända in till våra dagar, då en lycklig händelse så fogade,
att jag fick glädjen att åter framdraga det i dagens ljus.
Gustaf Rudbeck.
Laurentius Paulinus och censureringen af Historia arctoa. Genom
uppgifter hos Nettelbladt och Warmholtz är kändt, huru
Strängnäsbiskopen L. Paulini Go thi år 1636 utgifna Historiée arctoœ libri tres på
grund af klagomål från borgerskapet i Riga i en särskild punkt utsattes för
svenska regeringens censur;1 klagomålen gällde skildringen af staden Rigas
förhållande under Gustaf II Adolfs fälttåg 1626, då en del af borgerskapet
skulle förrädiskt försökt spela staden i händerna på polackarne.2 Saken har
synbarligen först förehållits Paulinus personligen, då denne vid tiden för
klagomålens framförande, sommaren 1636, varit närvarande i Stockholm vid
utskottsmötet, och Paulinus har, enligt regeringens svar på
Rigabeskicknin-gens andraganden,3 under beklagande af det skedda — »tyckiandes härom illa
wara» — urskuldat sig med att han tagit sin skildring ur andras »rapporter»,
samt lof vat att låta rätta uppgiften »strax wedh sin hemkompst till
Strängnäs». Någon dylik rättelse kom emellertid icke till stånd, h varför
Riga-borna följande år förnyade sina klagomål och Paulinus — nu skriftligen —
ålades att »med forderligste» låta omtrycka det ark, hvari det anmärkta
stället ingick.4
På denna befallning svarade Paulinus med en inlaga, som icke tidigare
synes ha uppmärksammats i litteraturen, men som kan förtjäna anföras, om
1 Nettelbladt, Schwedische Bibliothec, III (1729), s. 337; Warmholtz, Bibliotheca
historica Sveo-Gothica, V (1790), s. 64 f. Jfr äfven Alnander, Historia librorum
prohibi-torum in Svecia (Ups. 1764), företalet.
2 Historia arctoa, II, s. 381 : »Rigensium nonnulli livore & perfidia exciti, cum Polonis
de Urbe prodenda improbe machinati sunt.»
3 D. 27 aug. 1636. Riksreg.
4 Kungl. Maj:t till L. Paulinus d. 8 aug. 1637. Riksreg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
