Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Biblioteker og boksamlinger i Bergen av ARNE KlLDAL. (Særtryk av Bergen
1814—1914, s. 736-770.) Bergen 1915. 8°.
Den, som vill göra en inblick i den minnesrika handelsstaden Bergens
kulturella lif och utveckling, bör icke underlåta att taga kännedom om
bibliotekarien Arne Kilda l’s bidrag med of vanstående titel, ingående i det stort
anlagda verket »Bergen 1814—1914». Författaren, som själf är föreståndare
för Bergens offentliga bibliotek, har haft ett rikhaltigt material till sitt
förfogande — vi behöfva endast nämna sådana namn som Edvardsen, Holberg,
Sagen och Foss, Bendixen, Platou — och det har också lyckats honom att
gifva en grundlig och intressant skildring af de olika boksamlingarnas
uppkomst och öden ända från äldsta tider fram till våra dagar.
»Lærdom og Boglige Konster have i Bergen ikke v?exç\ synderlig
dyrkede», säger Ludvig Holberg på ett ställe i sin »Bergens Beskrivelse», och
längre fram blir hans omdöme ännu hårdare: »I det øvrige kand man sige,
at Bergen ikke haver været det Sted, hvor lærde Folk og Philosophi kunde
finde Fornøyelse at fæste deres Sæde, saasom Staden har havt temmelig
Mangel saa vel paa Bøger, som paa literate Folk». Det var också först efter
Holbergs tid, som en uppblomstring ägde rum i Bergens biblioteksförhållanden.
Visserligen hade det funnits åtskilliga både offentliga och privata bibliotek
i staden, men en del hade blifvit tillintetgjorda genom de många förhärjande
eldsvådorna, en del hade skingrats genom låntagarnas slarf och försumlighet
och de få, som voro kvar, spelade en ganska obetydlig roll.
Det äldsta af Bergens bibliotek, som finnes omnämndt, är Mariakyrkans
bibliotek, hvilket omtalas redan år 1317. Detta bibliotek var emellertid så
godt som bortglömdt under långa tider, men fram emot slutet af 1700-talet
kom det åter till heders, tack vare de två mecenaterna Schønfeldt och
Nordmann. Biblioteket började nu blifva allmänt besökt och hölls till och med
öppet på vissa bestämda timmar i veckan; det var sålunda ett slags
föregångare till ett offentligt lånebibliotek. En katalog blef utarbetad och tryckt
år 1783, och den som hade detta arbete om hand var troligen ingen mindre
än den berömde författaren P. A. Heiberg. Biblioteket utgjordes till större
delen af vetenskaplig teologisk litteratur och omfattade vid denna tid omkring
2,000 band. År 1876 blef Mariakyrkans boksamling införlifvad med det
nyinrättade offentliga biblioteket, där den ännu bildar en särskild afdelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
