Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAGNAR DAHLBERG
missionärer och präster i sitt hemland. Till en början sökte de sig till
Collegium Germanicum i Rom, men sedan hufvudsakligast till Braunsberg
och Olmutz, där jesuitkollegierna på Possevinos initiativ utvidgades till
seminarier, i främsta rummet afsedda att tjäna missionsarbetet i de nordiska
länderna.1
I Sverige likasom öfverallt, där den katolska reaktionen sökte vinna
terräng, var spridningen af katolska böcker ett viktigt medel vid
propagandans drifvande. Redan 1572 utdelade drottning Katarinas katolske hofkaplan
Johannes Herbestus massor af katolska böcker, hvilka blifvit tryckta utom
Sverige2. Under åren 1576—1580, då den katolska missionsverksamheten i
Sverige nådde sin höjdpunkt, nöjde man sig emellertid ej med att införa och
sprida latinska och tyska propagandaskrifter, utan äfven många
öfversättningar till svenskan ombesörjdes och utgåfvos i tryck i syfte att bland
folkets stora massa utbreda kunskap om den katolska läran och skingra
fördomarna mot densamma. Af dessa öfversatta skrifter är jesuiten Canisius’
katekes en af de märkligaste.
Petrus Canisius (1521—1597) var den katolska reaktionens främste
målsman i Tyskland. Hans arbete för katolicismens utbredande därstädes
var så betydande, att man kallat honom det lutherska Tysklands apostel.
Men äfven utanför Tyskland sträckte sig hans verksamhet. Han besökte i
propagandasyfte Polen, och han intresserade sig för det katolska
missionsarbetet i Sverige3. När den första skaran af Klosterlasses proselyter på väg
från Sverige till Rom passerade Innsbruck, där Canisius då uppehöll sig,
visade han dem synnerlig välvilja4. Äfven som katolsk skriftställare utöfvade
Canisius det allra största inflytande. Hans katekes, Summa doctrinae (1554),
1 Rörande den katolska propagandan i Sverige under konung Johan III:s regering
samt Possevinos och Klosterlasses verksamhet hänvisas till följande arbeten: Augustin
Theiner, Schweden und seine Stellung zum heiligen Stuhl, I o. II (Urkunden-Buch),
Augsburg, 1838—1839. — L. A. ANJOU, Svenska kyrkoreformationens historia, III, Ups.
1851. — Karl Hildebrand, Johan III och Europas katolska makter, Upps. 1898. — A.
Brandrud, Klosterlasse, Kra. 1895. — A. Perger, Jesuiterpateren Laurits Nielssen saakaldt
»Klosterlasse», Kra. 1896. — Lusi KarïTUNEN, Antonio Possevino, Lausanne 1908. — G.
Bolin, Johan IILs högskola å Gråmunkeholmen, I. (St. Eriks årsbok, 1912.) — I. Collijn,
Bibliotheca »Collegii Societatis Jesu in Suetia». (Denna tidskr., årg. 1, 1914, s. 151—167.)
2 MESSENIUS, Scondia illustrata, T. VII (1702), s. 16. Herbestus uppträdde själf som
katolsk författare och angrep i en nu förkommen skrift 1572 års kyrkoordning. Detta
föranledde ärkebiskopen Laurentius Petri att bemöta honom i flere skrifter, af hvilka
Refutatio erroris Herbesti de consecratione sacramenti trycktes i Hamburg 1588.
3 Detta framgår bland annat ur ett bref från kardinal Hosius till Canisius. Se : H. BlAUDET,
Le Saint-Siège et la Suède durant la seconde moitié du XVI* siècle. Notes et Documents.
I (1570—1576). Paris 1906, Nr 302.
4 Theiner, I, s. 447, II, s. 148-149, 152.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
