Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA FREDRIKA BREMER-PAPPER I KUNGL. BIBLIOTEKET________13
hon gjort en mängd excerpter, och äfven en hel del andra verk af liknande
art ha varit föremål för hennes intresse. Egendomligt är, att det enda större
citat från Goethe, som förekommer i hela samlingen, berör just frågan om
bibelstudiets metodik; det är hämtadt ur Dichtung und Wahrheit, tredje
delens tolfte bok, där Goethe berättar, huru han bemödat sig att utveckla
en kritisk metod, som bättre än den dittills använda skulla möjliggöra
inträngandet i bibelordets egentliga mening. Citat ur Goethes vittra skrifter
söker man däremot förgäfves, och man kan icke underlåta att ställa detta i
samband med den tvekan, som Fredrika Bremer enligt egen uppgift ständigt
kände såväl inför Goethes hela tankevärld som inför hans klassiska
konstuppfattning.
Af öfriga stora tyska författare, som Fredrika Bremer excerperat, stå
Schiller och Jean Paul i främsta rummet. Den förstnämnde representeras af
en rad utdrag ur Wallenstein, den senare genom ett antal fragment ur Titan,
samlade i ett litet 24-sidigt häfte, på hvilket står skrifven titeln »Guldkorn».
Den förkärlek för Jean Paul, som Böklin ingifvit henne, visar här sitt resultat.
Ett annat verk, som tydligtvis mycket sysselsatte henne, är den bekante
diplomaten och politikern Bunsens religionsfilosofiska verk Gott in der Geschichte,
ur hvilket hon gjort talrika utdrag. Det intresse, hon visade Bunsens
författarskap, var efter all sannolikhet åtminstone delvis motiveradt af
personliga skäl; hon hade nämligen själf sammanträffat med Bunsen dels i
London, där han verkade som preussisk minister, dels äfven senare i Tyskland,
och mottagit ett mycket starkt intryck af hans personlighet.
För öfrigt visa hennes excerpter, att hon öfvervägande sysselsatte sig
med religionsvetenskapliga och filosofiska verk. I allmänhet har hon nöjt
sig med att skrifva af de ställen, som intresserat henne, utan att bifoga
några reflexioner, men här och där tager hennes temperament öfverhand,
och då kastar hon ned på papperet konturer till en kritik eller en studie,
som naturligtvis i de flesta fall aldrig kom att slutföras. Ganska märklig
är den skarpa ton, som hon anslår i sina reflexioner öfver den bekante
amerikanske religionsfilosofen Thomas Paines bok The äge of reason. Dess
rationalistiska tendens kunde naturligtvis ej tilltala henne, och det inflytande,
som hans verk utöfvade på samtiden, ansåg hon synnerligen olyckligt. Med
tydlig harm talar hon om hans »starrslagna blick» på bibelordet, och i sin
allmänna karakteristik af hans skriftställarskap förklarar hon, att »hans
ensidighet är lika märkvärdig som hans sjelfkärlek och tro på att han ser
djupare än alla andra». I detta fall har hon gifvit sig osedvanligt god
tid att skrifva ned sina tankar; eljest verka hennes nedkastade intryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
