Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA BOKFABRIKER OCH SKRIFVARSTUGOR 75
balk (Cod. 28), Magnus Erikssons landslag (Cod. 74) och Stadslagen (Cod. 35)
jämte en del tillägg. Bland tilläggen finnes ett, som bestämdt hänvisar till
Östergötland, dit hänvisar också stadslagens text, som är den i Söderköping
brukliga, och landslagens, som stämmer med den nordöstgötska Cod. M
(Skokloster 144, 4C) och dennas sörmländska textfränder, t. ex. Cod. O
(Skokloster 145, 4°). Beträffande stilen anser K. H. Karlsson, som i sina
konceptblad till en katalog öfver KB:s handskrifter behandlat Bl, att den härrör
från Vadstena kloster. Om så är, skulle vi ha ett exempel på en i ett kloster
skrifven laghandskrift.
Pikturen i B 1 är anmärkningsvärd genom sin gammaldags karaktär.
Då handskriften innehåller Kalmar recess af 1474, kan den omöjligen vara
äldre än från slutet af 1400-talet. Ville man åter bedöma den utan
kännedom om nämnda faktum blott efter dess paleografiska habitus, så komme
man nog 50 år längre tillbaka i tiden, allra minst. Dessa samma egenskaper
tillkomma Upsalahandskriften B 5 (Cod. L af Kristofers landslag). Till sin
allmänna habitus äro dessa handskrifter så lika, att man gärna i dem ville
se verk af samma hand; utan nämnvärd risk torde man kunna säga, att de
härröra från samma skrif var skola. Ups. B 5 har intresse äfven därför, att
den innehåller en handskrift af Konung Karl Knutssons artiklar (tillägg till
Gårdsrätten), hvilka förut ej varit kända i medeltidshandskrift.1 Såväl dessa
artiklar som en hänvisning (i BB 50) till Kalmar recess, visa, att denna
handskrift liksom B 1 är arkaiserande och yngre än den ser ut. Den har stort
ortografiskt intresse, emedan den är en af de äldsta handskrifter, som
använder bokstafven å.
Har K. H. Karlsson rätt, så äga vi alltså två laghandskrifter, skrifna i
Vadstena.
Vi återgå då till det mer fabriksmässiga arbetet, och få då först tala om
en stor och vacker grupp från slutet af 1500-talet.
Som ett slags ingång till denna grupp få vi betrakta
Skoklosterhandskriften nr 148, 4° (Schlyter, KrLL: 31). Redan bandet är ägnadt att väcka
förundran. Det är orneradt i arabeskmanér med rik guldpressning. Äfven
pergamentet är synnerligen fint. Eichhorn, som behandlat boken,2 anser
att åtminstone bandet, kanske både bandet och dess »pergamentsinnehåll»
måste vara infördt från Italien. Ett nära utplånadt namn på frampärmen
anser han tyda därpå. Äfven skriften är ovanligt vacker, ett mycket beak-
1 Jfr GEETE, Fornsvensk bibliografi, nr 536.
2 Meddelanden från Svenska slöjdföreningen, 1888, s. 8 f. Hr A. Hedberg har
samtalsvis bekräftat, att boken omöjligen kan vara bunden i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
