Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA BOKFABRIKER OCH SKRIFVARSTUGOR 77
skrifter, resp. först efter lång öfning vunnit herraväldet öfver skriftdragen,
bör man kanske lämna därhän. Säkert är, för att ännu en gång använda
ett förut brukadt uttryck, att om icke samma hand fört pennan, så har samma
anda dirigerat det hela.
Liksom förebilden, Skokloster 148, äro äfven dessa handskrifter
illuminerade. Men metoden är billigare. Här äro målade initialer inklistrade vid
början af resp. kapitel. Den första tanke, man får vid iakttagandet häraf,
är, att det är spolierade medeltidshandskrifter, som här fått släppa till
materialet. Men en närmare granskning af de inklistrade bilderna visar en
så pass stor likformighet i arbetet, att man säkerligen, åtminstone för
flertalet fall, snarare bör tänka på ett handtverksmässigt framställande af initialer,
hvilka sedan försålts till bokens beställare eller utförare. En del praktiska
fördelar stodo ju att vinna genom en sådan anordning. Man kunde få måla
på pergament, äfven om skriften skulle utföras på papper, och man kunde
få sitta i ro med sitt arbete, ägna däråt den tid man fritt valde utan att
behöfva afvakta framskridandet af själfve skrifvarens verk.1
Hvad själfva texten angår, så förete våra fem handskrifter i allmänhet
mycket stor likhet med förebilden. Det synes dock, som om de icke alla
varit afskrifna efter samma, ehuru säkerligen efter besläktade, original. Alla
våra fem handskrifter ha de hos Schlyter med B signerade additamenten,
och alla ha de register liksom förebilden, många ha ordförklaringar. Men
under det Skokl. 148 (utom registret) endast innehåller lagtexten med de däri
införda additamenten, så innehålla våra handskrifter en hel del tillägg, som
ge dem en viss likhet med en af våra dagars lageditioner. Sådana tillägg äro :
1) Ett företal, detsamma, som inleder kommentaren till Stadslagen2 och
väl kan antagas härröra från Olaus Petri. Saknas nr 1.
2) Olaus Petris domareregler. Saknas nr 1.
3) Västerås recess och Västerås ordinantia.
4) En samling gårdsrätter, Eriks af Pommern gårdsrätt, Karl Knutssons
»Artiklar», Gustaf Vasas och Erik XIV:s gårdsrätter.
5) På olika ställen anbragta, väl valda och prydligt arrangerade
bibelcitat och sentenser om domarens kall.
6) Några utdrag ur Östgötalagen och Konung Birgels(!), resp. Birgers,
lag, som »äro nyttiga i rättegångor».
Därtill komma i särskilda handskrifter bl. a. följande: de medeltida
domarereglerna i uppländsk textform (nr 2 och 5), Hamnskrå (nr 2 och 5),
1 Inklistrade initialer möta äfven i en annan vackert skrifven bok Cod. Holm. B 26.
2 Publiceradt af BJÖRLING, Vår äldsta lagkommentar, s. 6 ff. (Lunds universitets
årsskrift, 1896).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
