Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80______________________NAT. BECKMAN
nummerföljden hos Schlyter afser ju att följa åldern, hvilket emellertid
knappast kan ske synnerligen noga, då det gäller korta tider och samme skrifvare.
13) Kristofers landslag nr 92, skrifven 1588.
14) Kristofers landslag nr 93, hvilken själf upplyser, att Mathias Marci
år 1597 köpt den af »Jakop stadzscrifuare i Mariestad», stilen låter oss fylla
ut Jakobs tillnamn.
Af snarlika händer äro två handskrifter skrifna, nämligen:
1) Kristofers landslag nr 94, som äfven innehåller Stadslagen nr 109.
Denna lämnar icke någon upplysning om sin skrifvare, hvilket däremot är
förhållandet med
2) Stadslagen nr 66. Denna säger sig själf vara skrifven af Görstaff
Johansson anno 84: »Huilcken schrifft Iacob Schriffuer honom lärdh haffuer».
Vi ha här, såsom synes, att göra med en skrifvare, hvars rent
yrkesmässiga verksamhet vi kunna följa i ett par årtionden. Vi se honom vinna
en befordran till en förmodligen ganska lugn men säkerligen också föga
lukrativ tjänst såsom stadsskrifvare i den nyskapade lilla staden vid Tidan, som
fick sin superintendent, blifvande biskop, redan innan den ens fått
stadsprivilegier. Om han skrifvit stadens lagbok efter sedan han fått anställning
hos staden eller om stadsboken varit en af hans meriter vid ansökan, kan
jag icke afgöra. Beträffande texten får man, åtminstone då det gäller Kristofers
landslag, det intrycket, att han för flere handskrifter följt samma förlägg.
Kanske har han själf ägt en handskrift, som han skrifvit af för olika
personers räkning. Denna fråga vore ju af stort intresse, om det gällde en äldre
tid, då handskrifterna ha större betydelse för vår uppfattning af texten.
I afseende på smak kan Iller icke på ringaste sätt mäta sig med de
skrifvare, som skänkt oss den nyss omtalade gruppen. Han använder nog
flere färger, och han försöker att tota till stora granna initialer, men hans
smak är ganska rå och tekniken mycket bristfällig. I ett afseende är han
dock typisk för tiden. Den tid var förbi, då man åt hvilken vandrande
djäkne som helst öfverlämnade att skrifva af hvilken handskrift som helst.
Fråga var väckt om införande af officiell auktorisation som villkor för
rätten att afskrifva lagböcker och man sökte i hvarje fall få en afskrift, gjord
af en person, som — med hvad rätt lämnar jag därhän — ansågs äga
förutsättningar för att ge en god och pålitlig text.
Man stod, korteligen sagdt, vid ingången till den tid, hvars rättsväsen
fick stödet af en auktoriserad, tryckt lagbok. Med den tiden ha våra
skrif-varstugor spelat ut sin roll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
