Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEKS
BYGGNADSHISTORIA
En resumé af
ERNST K AREEN, Upsala1
SIN STÖRSTE VÄLGÖRARE, GUSTAF II ADOLF, har Upsala
universitet att tacka för tillkomsten af sitt bibliotek. Konungen skänkte
nämligen år 1620 sin i Stockholms forna gråmunkekloster förvarade
boksamling till akademien samt anslog en årlig summa af 200 dlr. smt. till
bokinköp- Det kungliga anslaget höjdes redan året därpå till 300 dlr. smt., men
lyckligtvis blef bibliotekets följande utveckling icke uteslutande beroende af
denna t. o. m. efter dåtida förhållanden skäligen blygsamma summa. Såväl
Gustaf Adolf som hans närmaste efterträdare på tronen riktade nämligen
den nygrundade institutionen med dyrbara bokskatter, hvilka tagits i
krigsbyte under de svenska härarnas segerrika fälttåg, eller genom den stora
reduktionen hemfallit under kronan.
I samband med donationen af år 1620 hade Gustaf Adolf bl. a. ålagt
universitetet att på egen bekostnad anskaffa bibliotekslokal, och härtill
inreddes till att börja med en nordväst om domkyrkan liggande
medeltidsbyggnad, som Karl IX 1595 skänkt till akademien. Denna lokal var
måhända tillräckligt stor för den första kungliga donationen men ingalunda
lämpad att hysa de väldiga boksamlingar, som inom den närmaste tiden
anlände till Upsala från det svenska högkvarteret. Biblioteket disponerade
visserligen öfver hela det nyssnämnda gamla huset, som innehöll två våningar
med tre små rum i hvarje, men att inom detsamma skapa en ändamålsenlig
1 Författaren har härmed benäget ställt till redaktionens förfogande en kortfattad
öfversikt af sin inom de närmaste månaderna utkommande afhandling med ofvanstående
titel. Ämnets konsthistoriska sida, som i den här publicerade uppsatsen afsiktligt lämnats
ur räkningen, underkastas i nyssnämnda arbete en ingående behandling. Enär Upsala
universitetsbibliotek som institution 1920 kan fira sitt 300-årsjubileum, kommer det med
talrika illustrationer — bl. a. de till denna uppsats hörande afbildningarna — försedda verket
att på sätt och vis få karaktär af en festskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
