Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
ERNST E. AREEN
och värdig fristad för universitetets hastigt växande bokskatter var
otänkbart. Anskaffandet af en rymlig och tidsenlig bibliotekslokal blef därför
snart nog en trängande nödvändighet.
Ett förslag i denna riktning utgjorde det projekt, drottning Kristina
1648 lät utarbeta och förelägga de akademiska myndigheterna. På den
plats bakom Gustavianum,*där det medeltida ärkebiskopshuset stått, tänkte
drottningen låta uppföra ett väldigt akademiskt byggnadskomplex,
inrymmande föreläsningssalar, bibliotek och kyrka samt anlagdt omkring en
botanisk trädgård. Den stora planen hann emellertid aldrig öfver de
förberedande stadierna och blef efter drottningens tronafsägelse lagd till
handlingarna. De förslag till ny bostad för universitetsbiblioteket, som Olof
Rudbeck uppgjorde på 1660- och 70-talen, ledde ej heller till något resultat.
Först 1687 togo höga vederbörande på allvar itu med af hjälpandet af
bibliotekets trångboddhet. På dåvarande universitetskansleren, grefve Bengt
Oxenstiernas förslag samt under Olof Rudbecks insiktsfulla ledning börjades
detta år en påbyggnad af Gustaviani öfversta våning och dess inredning till
bibliotekslokal. Arbetet, som till största delen bekostades af kronan, var
fyra år senare så pass afslutadt, att en del af böckerna kunde ditflyttas,
och 1693 var biblioteket i sin helhet uppställdt i den nya lokalen. Denna
utgjordes af tvenne stora salar, skilda åt af ett mindre rum. I den södra
salen blefvo teologiska, juridiska och medicinska böcker uppställda, och den till
filosofiska fakultetens ämnen hörande litteraturen fick sin plats i den norra.
Biblioteksvåningen i Gustavianum var otvifvelaktigt inredd i enlighet
med dåtidens såväl praktiska som estetiska fordringar, men de olägenheter,
som det oaktadt vidlådde densamma, gjorde sig snart nog påminta.
En framtida utvidgning af lokalerna, hvilken nödvändiggjordes af
bokförrådets ständiga tillväxt, kunde blott ske genom anektering af rummen i
byggnadens hufvudvåning, där universitetets förnämsta auditorier voro
belägna, hvarigenom tvenne viktiga akademiska intressen ovillkorligen förr eller
senare måste råka i konflikt. Bibliotekets placering högst upp i det med
spån täckta Gustavianum, i nära grannskap till den 1665 uppförda
stallgården med dess lättantändliga upplag af stråfoder, innebar gifvetvis en
allvarlig brandfara, och minskade samtidigt utsikten att i händelse af eldsvåda
kunna rädda något af den dyrbara boksamlingen. Biblioteksvåningens läge
måste äfven ur en annan synpunkt betecknas såsom mindre lyckligt på grund
af den starka påfrestning, byggnadens underliggande delar utsattes för genom
de ständigt ökade bokmassornas enorma tyngd. För att i någon mån minska
brandfaran hade bibliotekslokalen ej försetts med eldstäder, hvilket å andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
