- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång VI. 1919 /
31

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEKS BYGGNADSHISTORIA

31

sidan dels försvårade expeditions- och katalogiseringsarbetet under den kalla
årstiden, dels förorsakade fuktskador på böckerna till följd af de stora
temperaturväxlingar, som dessa under årets lopp blefvo utsatta för.

Som genom ett underverk och endast tack vare Olof Rudbecks
energiska släckningsarbete undgick biblioteket att blifva lågornas rof vid Upsala
stads brand 1702. Alldeles oskadadt kom Gustavianum dock icke ur det
fruktansvärda elddopet, och särskildt tycks dess gamla spåntak hafva blifvit
ganska illa åtgånget samt blott nödtorftigt återställdt efter olyckan. Redan
några år efter branden innehålla nämligen konsistorieprotokollen upprepade
klagomål öfver de skador, som väder och vind till följd af yttertakets
otäthet anställde såväl å biblioteksrummens fasta inredning som å böckerna.
Trots detta dröjde det ända till 1725, innan konsistorium kunde besluta sig
för att utbyta den bofälliga spåntäckningen mot järnplåt, och först femton
år senare hade detta lika fönuftiga som nödvändiga beslut blifvit omsatt i
handling.

Blott under ett par årtionden var den nya bibliotekslokalen rymlig nog
att hysa universitetets hela boksamling, därefter började biblioteket inkräkta
det ena rummet efter det andra i Gustaviani hufvudvåning. År 1718 erhöll
bibliotekarien tillstånd att uppställa böcker i det forna konsistorierummet —
konsistorium hade 1691 flyttat till det gamla bibliotekshuset —, och 1738
fastställde kanslern konsistoriets beslut, att »auditorium minus» jämte
angränsande rum skulle inredas till »bibliotheca theologica». Efter detta
medgifvande skulle man således till föreläsningar och disputationer i hela
byggnaden endast hafva disponerat »auditorium majus».

Nyssnämnda beslut trädde visserligen icke omedelbart i verkställighet,
och vid den några år senare efter öfverintendenten Hårlemans ritningar
företagna ombyggnaden af Gustavianum sökte man dels genom inrättandet
af ett nytt »auditorium minus» skaffa sig kompensation för det gamla, dels
genom uppställandet af tvenne rader fristående dubbelhyllor i
biblioteksvåningens boksalar på ett mera rationellt sätt än hittills tillvarataga det
knappa utrymmet. Men inom konsistorium kom man till allt klarare insikt
om, att en nybyggnad vore den enda tillfredsställande lösningen af frågan
om utvidgade lokaler såväl för biblioteket som för den akademiska
undervisningen, samt att de hittills företagna åtgärderna endast provisoriskt
förmådde afhjälpa den rådande bristen på utrymme.

I början af juni 1767 besökte den nyutnämnde universitetskansleren,
kronprins Gustaf Upsala för att på ort och ställe skaffa sig närmare
kännedom om akademiens önskningar och behof. Han uppmärksammade vid detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:10:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1919/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free