Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEKS BYGGNADSHISTORIA 47
dryfta frågan om utvidgade lokaler för biblioteket. År 1865 framhöll
nämligen bibliotekarien C. G. Styffe i konsistorium, att den tilltagande
trängseln och öfriga olägenheter inom bibliotekslokalerna snarast möjligt måste
afhjälpas. Han föreslog därför — i anslutning till de af Kungl, Maj:t 1813
stadfästa ritningarna, som upptogo tvenne från hufvudbyggnadens baksida
utgående flyglar — att tillsvidare en flygelbyggnad skulle uppföras
inrymmande läsesal, tidsenliga arbetsrum för bibliotekets personal samt
bokmagasin för 100,000 volymer. Samtidigt skulle hela komplexet förses med
värmeledning.
Ritningar och kostnadsförslag till en dylik byggnad utarbetades
omedelbart af arkitekten P. U. Stenhammar, och konsistorium ingick ännu samma
år till Kungl. Maj:t med ansökan om statsanslag. Då trots förnyad ansökan
sex år senare ingen proposition i frågan aflåtits, väcktes vid riksdagen 1872
motion om ett anslag på 115,800 rdr., hvilken dock afslogs med motivering,
att ärendet tarfvade ytterligare utredning. I riksdagen kände man sig
nämligen ej tilltalad af det föreslagna flygelbygget utan ansåg att frågan borde
kunna lösas på ett i alla afseenden fördelaktigare sätt genom att hela
Carolina Rediviva öfverlämnades till bibliotekets disposition, och universitetet
erhölle en solennitetssal på annat håll.
Med anledning häraf uppgjorde arkitekten Stenhammar 1873 ett förslag
till en radikal omdaning af biblioteksbyggnadens inre. Enligt detta skulle
solennitetssalen förvandlas till bokmagasin, den stora trappan, såsom
obehöflig efter festsalens försvinnande, rifvas och ersättas af en mera centralt
belägen trappa af betydligt mindre dimensioner samt avant-corpsen därefter
inredas till läsrum, expeditionslokal och boksalar.
Svårigheten att vid denna tidpunkt skaffa universitetet en annan
solennitetssal, samt en stark opinion inom akademiska kretsar för bevarandet
af den ståtliga hufvudtrappan, som enligt traditionen ansågs vara en gåfva
af byggnadens grundläggare, Karl Johan, förskaffade emellertid detta
förslag under de närmaste åren endast föga sympati. I stället framlades ännu
en gång det gamla flygelprojektet för riksdagen 1875 blott för att på nytt
falla igenom. Året därpå erhölls visserligen ett anslag till värmeledning
i biblioteksvåningarna, men byggnadsfrågans lösning ställdes alltjämt på
framtiden.
Framemot midten af 1880-talet gjorde sig bibliotekets dåvarande chef
Claes Annerstedt till en energisk målsman för byggnadens omgestaltning
i enlighet med det af Stenhammar gifna uppslaget. Förhållandena hade då
väsentligen ändrats till denna plans favör, ty den praktfulla aulan i nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
