Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 ERNST E. AREEN
universitetshuset skulle inom kort gifva akademien en värdig ersättning för
Carolinasalen, och dessutom hade boksamlingens ökning under det senast
förflutna decenniet gjort en snar utvidgning af bibliotekets lokaler absolut
nödvändig.
De af pietet för den gängse traditionen om stora trappans tillkomst
eller af estetisk hänsyn förestafvade betänkligheterna mot dess demolering
vägde för Annerstedt som praktisk biblioteksman fjäderlätt mot de
obestridliga fördelar, man genom trappans slopande kunde ernå. Hans
skickliga argumentering öfvervann också snart motståndet i konsistorium, och
1886 antogs ett af honom och arkitekten C. Kihlberg Utarbetadt förslag
till en genomgripande ombyggnad och modernisering af Carolina Rediviva.
Till dess utförande begärde akademien omedelbart ett statsanslag på 350,000
kr., som dock riksdagen nedprutade till 200,000, hvarför en del
inskränkningar i planen måste företagas och bl. a. den forna solennitetssalens
inredning till bokmagasin tillsvidare lämnas ur räkningen.
Hade, då byggnaden uppfördes, hufvudvikten lagts på att gifva den
en palatslik prägel på bekostnad af praktiska intressen, så gick man vid
den 1888—92 utförda ombyggnaden onekligen i viss mån till motsatt
ytterlighet. Sålunda blef t. ex. vestibulen — det enda kvarstående minnet af
interiörens en gång tillämnade arkitektoniska storvulenhet — belamrad med
en oerhördt vanprydande trappa af järnkonstruktion, som dock gudskelof i
våra dagar försvunnit.
Vid den 1892 afslutade ombyggnaden nödgades man således, tack vare
riksdagens njugghet, afstå från Carolinasalens inredning för bibliotekets
behof. När frågan ett tjugotal år senare åter kom under riksdagens
behandling, denna gång kombinerad med ett förslag att uppföra en ståtlig läsesal
intill avant-corpsen å husets baksida, visade »andra statsmakten» däremot
en glädjande förståelse för bibliotekets kraf och beviljade nära 600,000 kr.
till detta ändamål. Förslaget till denna sista tillbyggnad och förändring af
Carolina Rediviva hade utgått från d. v. öfverbibliotekarien Aksel Andersson,
och ritningarna utfördes af arkitekten A. J. Anderberg. Angående denna,
våren 1917 lyckligt afslutade, om- och tillbyggnad hänvisas tillsvidare till
öfverbibliotekarien Anderssons ofvan lämnade redogörelse. Upsala
universitetsbibliotek har härigenom för en lång tid framåt fått sitt behof af
utrymme säkerställdt inom den gamla byggnadens murar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
