- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång VI. 1919 /
81

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ANTECKNINGAR OM DET V. ENGESTRÖMSKA BIBLIOTEKET 81

Hus. Mattias Benzel — så kallade han sig, innan han efter faderns död
1747 upptogs på riddarhuset — föddes i Lund d. 8 sept. 1713 som andre
son till dåv. teologie adjunkten, slutligen ärkebiskop Jakob Benzelius och
hans maka Katarina Edenberg. Efter grundliga studier i Lund utträdde
han år 1734 »ab umbra academica in apricum Reipublicae» och förordnades
till extraordinarie i kungl, kammarexpeditionen. Året därpå blef han e. o.
kanslist vid kungl, inrikes civilexpeditionen och förordnades 1740 till e. o.
kanslijunkare. Arbetsam, kunskapsrik och plikttrogen visade han sig snart
som en duglig ämbetsman med användbarhet på skilda områden. Så utsågs
han 1737 till sekreterare i kungl, kommissionen öfver mått, mål och vikt,
förde 1738 protokollet i rådskammaren och tjänstgjorde under flera
riksdagar som sekreterare i Sekreta utskottet. Befordringarna gingo emellertid
långsamt nog: 1747 blef han protokollssekreterare vid Utrikes ärenden, 1753
e. o. kansliråd,1 men först 1759 erhöll han den tjänst, i hvilken han skulle
finna sin lifsuppgift som ämbetsman, i det han utnämndes till chef för det
efter statssekreteraren Leonard Klinckowström ledigblifna
öfverpostdirektörs-ämbetet. Samma år förordnades han till statssekreterare, till hvilket ämbete
han redan fyra gånger förgäfves varit föreslagen. Som styresman för rikets
postverk verkade han med oförtrutet nit under återstoden af sin lefnad.
Han afled den 11 mars 1791 och ligger begrafven i Bälinge kyrka vid
Upsala, där kistan nedsattes i den Edenbergska grafven.

Vid sidan af sin ämbetsmannagärning hade Benzelstierna mångsidiga
vittra och vetenskapliga intressen. På grund af sin visade skicklighet i
äldre och nyare språk, historia och statskunskap m. m. antagen (1740) som
amanuens hos rikshistoriografen Jakob Wilde, öfversatte han en del af
dennes »Historia pragmatica Suecias» från latin till svenska. Äfven för
naturvetenskaperna hade han tidigt visat intresse och var i vänskap förbunden
med Kilian Stobæus och Linné. Hans lärda förtjänster fingo äfven sitt
erkännande, i det han 1786 kallades till ledamot af Vetenskapsakademien,
hedersledamot af K. Vitt.- Hist.- o. Antikvitetsakademien samt ledamot af
K. Vet. Soc. i Upsala; i den förstnämnda blef han preses 1788.2 Det är
emellertid i sin egenskap af lärd samlare Benzelstierna i detta sammanhang
närmast påfordrar vår uppmärksamhet. Redan tidigt, »nästan från
barnaåren», hade han haft håg att samla böcker och styrktes i denna sin böjelse

1 Sekreta utskottet hade vid nästföregående riksdag föreslagit Kanslikollegiums
förstärkande med tvenne e. o. kansliråd med erfarenhet uti »litteraturen och ministerielia
ährender».

2 Vid nedläggandet af presidiet d. 2% 1788 talade B. öfver »vissa hushållsmått at
ständigt vidtagas til at minska landtmannens förlägenhet vid påkommande missväxter».

6 — 1935. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1919.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:10:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1919/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free