Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 SUNE HILDEBRAND
Hvad beträffar bibliotekets begagnande, så var i princip endast lektyr
på stället tillåten; ej ens mot penningsäkerhet lämnades hemlån.1 Dock
kunde undantag göras för forskare och eljest välkända personer. Bland
dem som för studier anlitade bokskatterna märkas denna och den närmast
följande tiden kungl, sekreteraren Gustaf von Schantz, som i biblioteket
fann rikt material för sina arbeten om pommerska och ryska krigen, och
Per Adolf Granberg, sysselsatt med sin Kalmare-unionens historia. Äfven
den som historisk författare och bokkännare bekante general P. von
Suchtelen var en flitig gäst och visade sin erkänsla genom en vacker
bokgåfva, Robinets »Dictionnaire des sciences etc.» i 30 kvartvolymer."2 För
grefve Jakob De la Gardie ställdes en del släktpapper till förfogande, och
för grefve Gustaf Löwenhielms räkning sammanställde Wallmark en
promemoria å befintliga arbeten om Sveriges finska fälttåg under Karl XII,
Fredrik I och Gustaf III, dem grefven vid sin återkomst från Finland önskade
begagna. — Besöksfrekvensen var i slutet af år 1808 större än under de
föregående åren. Om lördagarna hade Wallmark täta besök af sina
litterära bekantskaper, som läste, excerperade o. s. v., och man funderade
t. o. m. starkt på att bilda ett litterärt sällskap, som skulle sammanträda
nämnda dagar på biblioteket. Ehuru utlåning och registrering togo
ansenlig tid i anspråk och bibliotekarien härigenom hindrades från annat arbete,
fägnade han sig öfver att detta bibliotek åtminstone icke i likhet med månget
annat genom svårigheten af utlåning fick »stå som en tapet».
Förutom genom boklån ville man äfven på annat sätt göra samlingarna
tillgängliga. Genom en serie fria häften, innehållande handlingar i svenska
1 I den ofvan anförda recensionen i Allgemeine Literatur-Zeitung (1810) heter det
dock: »Zu einem besondern Ruhm gereicht es dem Hrn v. E., dass er dem Publikum den
Gebrauch dieser Schätze mit einer edlen Liberalität verstattet; er macht sich dadurch
insonderheit um Stockholm verdient, dessen einzige öffentliche Bibliothek sehr unvollständig
ist, und aus der man bisher keine Bücher in seine "Wohnung erhalten konnte».
2 En annan celeber utlänning, som (år 1808) under Wallmarks ledning besökte
biblioteket, var den som lärd bok-, manuskript- och konstsamlare kände markis Alexander
Hamilton Douglas, engelsk ambassadör vid ryska hofvet. "Wallmark, som på Kungl,
biblioteket gjort hans bekantskap, fick af honom i kommission att uppköpa rara böcker
och erbjöd honom äfven att inköpa flera rariora bland bibliotekets dupletter. Markisen
förvånade sig öfver samlingarnas storlek och rikedom på sällsynta böcker och handskrifter ;
bland de sistnämnda fäste han sig särskildt vid en Codex legum islandicarum, fordom
tillhörig Jon Amason (sign. D. R. B.: IV, 53; jfr Gödels kat. nr 287), den han önskade
förvärfva för sin egen dyrbara manuskriptsamling. Då "Wallmark afböjde detta, framhöll
markisen, att antingen skulle man äga en samling dylika gamla manuskript eller alls inga,
hvarpå "Wallmark genmälte, att ungefär så resonerade engelska kabinettet öfver andra rikens
flottor och sjöhandel. Markisen skrattade, men förnyade efter sin afresa i bref sin
anhållan, som dock icke ledde till något resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
