Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 RECENSIONER ____________
subjektivt; den har dock blifvit för forskaren på dessa områden fullt ut lika
nyttig, lika oumbärlig som hufvudafdelningen.
De fornsvenska litterära texterna äro inordnade i följande större
afdelningar: allmänna samlingar, rim verk (i hufvudsak: andliga kväden, rimkrönikor
och historiska dikter, kyrko- och klosterbruk, uppbyggelseskrifter, historiska
och politiska skrifter, romaner, ordspråk, medicin, ekonomi etc). Under
hvarje text anföras först de handskrifter eller, om dessa gått förlorade, de
afskrifter, i hvilka texten i fråga bevarats till vår tid. Härefter
förtecknas de olika tryckta editioner, i hvilka densamma antingen i sin helhet
eller i utdrag (antologier, läseböcker etc.) utgifvits jämte anmärkningar af
litteraturhistorisk och bibliografisk art. För de fsv. dikterna ha i regel också
incipit anförts, alldenstund dessa dikters titlar ofta äro rätt godtyckligt valda.
Ett angifvande af initierna äfven vid prosatexterna skulle visserligen varit
af vikt, men hade väl knappast låtit sig genomföras på grund af de många
fragmentariska texterna och den variation, som i allmänhet utmärker början
af de olika handskrifterna af en och samma fsv. prosatext. Denna afdelning
erbjuder alltså vida mera än man har rätt att vänta af ett vanligt
biblio-grafiskt uppslagsverk. Särskildt de koncisa noterna vid flera af de viktigaste
texterna, ofta med redogörelse för divergerande åsikter rörande texten i fråga,
äro ur rent litteraturhistorisk synpunkt af synnerligen stort värde.
Afdelning B (litterära hjälpmedel) upptager följande 13 under af delningar :
I. Paleografi, paleotypografi o. kronologi; II. Bibliografi (med bl. a.
arkiv-o. bibliotekshistoria, särskilda bibliotek, handskriftsförteckningar m. m.); III.
Lärda sällskap etc. o. tidskrifter; IV. Sammelverk o. encyklopedier; V.
Medeltidsbiografi o. -genealogi; VI. Språkvetenskap; VII. Verslära; VIII.
Litteraturhistoria; IX. Historia o. statsrätt; X. Kyrkohistoria; XI. Kloster- o.
ordenshistoria; XII. Topografi; XIII. Rättshistoria o. förvaltning. Af denna öfversikt
framgår, hur mångskiftande innehållet är i denna afdelning, och om man
tillägger, hvilket för resten faller af sig själft, när det gäller ett arbete af
Robert Geete, att sammanställningen är gjord med grundlig lärdom och med
en enastående kännedom om litteraturen på de områden, som beröra vår
svenska medeltid, inses lätt, hvilket ovärderligt hjälpmedel här bjudes
studeranden och forskaren. Visserligen finnas senare utkomna, fullständigare
bibliografier på vissa af dessa områden, såsom J. A. Almquists »Sveriges
bibliografiska litteratur» (1904—12), samme författares »Svensk genealogisk
litteratur» (1905), V. Gödels »Svenska ortnamn» (1904) — för vissa partier
af denna sistnämnda bibliografi synes dock Geetes afdelningar B VI6
(Namnlära: Person- och ortnamn) samt B XII (Topografi) ha varit grundläggande —,
men det urval förf. bjuder torde dock på de flesta områdena vara tillfyllest,
så mycket mer som fullständighet naturligtvis icke varit afsedd och arbetet
med hänsyn till dess karaktär af uppslagsverk nödvändigtvis måst begränsas.
Detta hindrar emellertid icke att förf. i vissa fall, såsom t. ex. hel. Birgitta
på medeltidsbiografi i de delar, som röra tiden efter Klemmings
»Birgitta-literatur» (1883) synbarligen eftersträfvat fullständighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
