Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
________________________________RECENSIONER_________ 111
Emellertid synes det mig, som om konsekvensen fordrat, att i vissa
kapitel litteratururvalet dock gjorts rikhaltigare. När förf. t. ex. i kapitlet
XI (kloster- och ordenshistoria), som i och för sig är synnerligen brukbart,
medtagit en del äldre akademiska afhandlingar om klostren i Gudhem,
Varnhem och Vreta, borde andra likartade publikationer också ha anförts. Så
saknar jag bl. a. följande afhandlingar: Hermansson-Staaff, De origine
benedictino monachorum Svio-Gothiæ (Ups. 1727); Hermansson-Ekerman,
Alvastra in O-Gothia monasterium (Ups. 1722); Alstrin-Celsius,
Monaste-rium Sko in Uplandia (Ups. 1728); Stobæus-Gråsten, Askabyanum in
Ostro-Gothia coenobium (Lund 1740). Äfven andra tillägg kunna göras i
detta kapitel. I supplementet anföras sålunda några arbeten om Vreta
kloster; här kunde ha tillagts följande: H. Brilioth, Wreta. Klosterminnen
(Westervik 1892); Fr. Hall, Vreta kloster (Gefle 1902); H. Hildebrand,
Vreta kloster (Sv. f or nm.-f ören: s tidskr. 1888); O. Vågman, Vreta kloster
(Stockh. 1904). Att förf. utelämnat den rikhaltiga litteraturen om utländska
birgittinerkloster, har tydligen skett med full afsikt. För det finska
birgittinerklostret Nådendal borde däremot vid sidan af Creutz’ uppsats i Suomi
1849 äfven hans afhandling De initiis monasterii Vallis Gratiae (Hfors 1850)
samt den ännu äldre dissertationen Ranken-Scarin, Coenobii Nadhenadals
. . . historia (Åbo 1744 — 45) hafva anförts. Likaledes saknar jag en del äldre
afhandlingar på afdelningen medeltidsbiografi, ss. Höök-Törner, De Erico
IX s. Sancto (Ups. 1712); Fontenius-Scarin, De S. Henrico (Åbo 1737),
Schröder, De S. Olavo rege Norvegiæ illiusque in Svecia cultu religioso
(Ups. 1822), Rameen- Grönwall, De S. Davide primo apostolo Westmanniæ
(Ups. 1723), m. fi. Äfven en del modernare litteratur kunde också här ha
anförts; jag nämner några arbeten, som jag vid genomläsningen tillfälligtvis
saknat: Th. Strömberg, Laurentius Andreæ. En minnesteckning (Strengn.
1879), en del uppsatser rör. Olaus Magnus, ss. Brenners’ m. fi. arbeten om
Carta marina, J. Martin, Deux confesseurs de la foi au XVIe siècle.
Johannes & Olaus Magnus archevêques d’Upsal (Université catholique, T. 58—59.
1908), m. fi., som dock äro svåråtkomligare.1 En del smärre tillägg och
rättelser kunna äfven göras, så kunde till nr 1196 i supplementet (Agnes
Branting, Väfnader och broderier [Från Vadstena] 1918) med fog ha
upptagits samma förf:s uppsats Textilkonst i Vadstena kloster och kyrka [I] — II,
(Sv. slöjdförewns tidskr. 1907). I nr 1246 anföres en uppsats af Kohfeldt
om en lågtysk Birgittaupplaga, hvaraf endast fragment bestående af
anopisto-grafiska blad äro kända. Denna upplaga uppgifves i noten vara tryckt af
B. Ghotan i Lübeck. Så är emellertid icke förhållandet; tryckaren är Lucas
Brandis (omkr. 1478), hvilket på skilda ställen framhållits i den hithörande
typografiska litteraturen. Bland fornminnesföreningar under Lärda sällskap
borde i supplementet äfven Östergötlands hafva medtagits, hvars Meddelan-
1 Så t. ex. C. Zibrt, Olaus Magnus o zivotë, mravich a obycejich severanu (i
Sve-tozor 1910).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
