Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 RECENSIONER ________
den 1903 ff. hafva karaktär af tidskrift. Bland här förtecknade tidskrifter
borde icke heller ha saknats »Edda. Nordisk Tidsskrift for
Litteraturforskning» 1914 ff., som tydligen icke blifvit excerperad för Fornsvensk
bibliografi. Eljes synas bidrag sådana som B. Nerman, Baldersagans älsta form
(1915, s. 1 — 10), N. Beckman, Torgny lagman (1918, s. 278—86), m. fi.
böra haft sin gifna plats i detta verk.
I supplementet har samma indelning som i hufvudskriften bibehållits,
endast några smärre tillägg ha gjorts, så har den första afdelningen under
B utvidgats till att omfatta »paleografi, paleotypografi, bokväsen och
bildkonst, samt kronologi»; vidare har under kloster- och ordenshistoria
tillkommit johannitorden. »Bibliografi 1 (Ällrn. o. bio-bibliografi)» har i
suppl. betydligt utvidgats, särskildt med bio-bibliografiska förteckningar
rörande på hithörande områden verksamma svenska författare. Numreringen
af artiklarna i supplementet utgör en direkt fortsättning på hufvudskriftens
nummer. De artiklar på afd. A, som redan förekommit i hufvudskriften,
ha till de nya numren erhållit de gamla inom parentes; några gånger
utmärkas äfven mera omarbetade eller supplerade artiklar med en asterisk.
Tillsammans ha 1215 litterära texter (numren tryckta med antikva) och 2457
»hjälpmedel» (med kursiv nummerbeteckning) registrerats; härtill komma
talrika tillägg vid sidan af den ordinarie nummerbeteckningen. I allmänhet
är ordningen inom de olika afdelningarna såväl som vid olika skrifter af en
och samma förf. alfabetisk; endast i undantagsfall (ss. Birgitta) och för vissa
nu lefvande svenska författare har den kronologiska indelningen valts; för
dessa sistnämnda vinnes härigenom en öfversikt af deras vetenskapliga
utveckling.
Till arbetet äro fogade två register, hvaraf det första förtecknar citerade
handskrifter i »A. Svenska arkiv» och »B. Utländska arkiv» (hvarför icke
bibliotek och arkiv?), det andra utgör ett innehållsregister till hela boken,
såväl namn- som sakregister. Äfven de i texten anförda incipit till de fsv.
dikterna återfinnas i detta, ehuru det möjligen varit ändamålsenligare att
sammanföra dem i ett särskildt register.
I supplementet har dr Geete som Bihang offentliggjort ett Kalendarium
Svecicum, d. v. s. ett efter de olika svenska stiftens tryckta ritualböcker (af
de sju svenska stiften under medeltiden saknas sådana och därmed också ett
officiellt kalendarium endast för Växiö) sammanställdt normalkalendarium
för Sveriges medeltid, hvilket säkert kommer att fylla ett länge kändt behof
såväl bland historici som liturgici. Visserligen ha ju forskarna på detta
område alltid att tillgå Grotefends ovärderliga »Zeitrechnung des deutschen
Mittelalters und der Neuzeit» (1891 — 98), i hvilket verks andra band äfven
svenska kalendarier (Åbo, Linköping, Skara, Strängnäs, Upsala, Västerås) äro
af tryckta. Det af Geete nu utgifna »normalkalendariet» (äfven tillgängligt i
separat) med dess jämförande anmärkningar angående de olika helgonfesterna
inom samtliga svenska stift är mycket lätthandterligt och lämpar sig
förträffligt som komplement till föreliggande arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
