Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 RECENSIONER _______________
stämma ort och möjligen tid för handskriftens tillblif velse. I sådant syfte
granskas ett trettiotal handskrifter, alla af lagar (särskildt de bägge
landslagarna och stadslagen) med undantag endast af tre, näml. Arboga och
Kalmar tänkeböcker samt Stockholms jordebok.
Rörande de hjälpmedel, som stå till buds vid lokaliseringsförsöken,
yttrar sig förf. instruktivt. Blott i undantagsfall kan man bygga på direkta
uttalanden af en hdskr. själf, såsom t. ex. när en hdskr. uppger sig vara
skrifven i Söderköping på en bestämd dag eller en annan i Växjö 1388 eller
en tredje afslutad d. 12 mars 1459 af en skrifvare, som var född i Vikstad
i Upland. Det är dock blott sällan så noggranna uppgifter stå att vinna.
En ej fullt så väl dokumenterad lokalisering bjuda de många exemplar af
Stadslagen, som tillhört vissa städers rådsturätter, men de innebära alltid
ett starkt indicium för sin proveniens. Sådana lagböcker finnas för
Stockholm, Söderköping (fr. 1387), Arboga, Trosa och (fr. 1597) Mariestad. Det
är mer än troligt att hvarenda stad haft sitt eget exemplar af Stadslagen
(liksom sin egen tankebok), men hvad återstår nu af alla dessa, sedan tid
och slitning (för att ej tala om ofta styrkt vandalism) gjort sitt
förstörelsearbete med alltför stor framgång?!
I större utsträckning erbjuder sig emellertid en indirekt hjälp vid
lokaliseringen i form af anteckningar och tillägg af skrifvare, ägare eller
begag-nare rörande en handskrifts tillkomstort eller orten för dess begagnande,
hvilken senare kan antagas i allmänhet ej ligga alltför fjärran från
tillkomstorten.
Bland de indicier, som spela en beaktansvärd roll vid lokalisering
särskildt af våra laghandskrifter, må ytterligare några här framhållas. Det är
bekant att, på grund af bristande sämja mellan andliga och världsliga
myndigheter, lands- och stadslagarna kommo att sakna egen kyrkobalk, och
såsom följd häraf kommo landskapslagarnas kyrkobalkar fortfarande till
användning inom sina gamla områden och äfven stundom inom nya sådana.
Man får sålunda i de kombinationer, som härvidlag göra sig gällande, en
god handräckning för att åstadkomma en låt vara grof lokalisering.
Det är emellertid ej endast kyrkobalkarna som här äro relativt
utslagsgifvande. Äfven andra, smärre partier ur resp. landskapslagar finnas
stundom intagna i handskrifter af lands- och stadslagarna och utgöra ett kraftigt
vehikel för lokalisering.
Slutligen må här nämnas något om en gifvande lokaliseringsmetod, som
tyvärr hos oss kommit till mycket ringa användning. När, såsom ofta
inträffar, i en laghandskrift (eller annan kodex, t. ex. en ritualhandskrift) ingår
ett kalendarium, särskildt när det är af samma hand som hufvudskriften,
kunna därur hämtas många värdefulla upplysningar rörande proveniens,
orter där handskriften varit använd o. s. v. Det var nämligen under
medeltiden så, att helgonlängden, ehuru i det väsentliga kopierad på det för
kyrkans allmänna bruk afsedda Kalendarium Romanum, ej var den samma i
detalj inom alla kyrkoprovinser, ja den kunde växla ganska betydligt inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
