Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER . 129
— biblioteket till godo och utgjorde förvärf af den allra största betydelse.
Nyssnämnda år, 1857, utkom Pippings stora arbete »Förteckning öfver i tryck
utgifna skrifter på Finska», till hvilken senare tiders forskningar haft föga
att tillägga i fråga om noggrannhet och fullständighet. Såsom den, som i
främsta rummet befordrat hans sträfvanden nämner Pipping med tacksamhet
Pohto.
Bland gåfvor af större värde, som under dessa tider kom
universitetsbibliotekets inhemska samling till del, kan nämnas ett exemplar af Missale
Aboense, skänkt 1837 af Kangasala sockenbor, samt en till 30,000 nummer
uppgående samling af svenska och finska disputationer ur grefve J. P. van
Suchtelens dyrbara bibliotek, som i öfrigt år 1836 inköptes för Kejserliga
Bibliotekets i S:t Petersburg räkning. Från arkivalier, som efter 1809
öfverlämnades af Sverige till Finland, kunde på 1840-talet af pergamentsomslagen
sammanställas ett nytt, nästan fullständigt exemplar af Missale Aboense,
äfvensom ett exemplar af det dittills okända Manuale Aboense af år 1522.
En fråga angående bibliotekets organisation, som på 1820-talet uppväckte
strid, gällde böckernas uppställning efter format eller i realordning. Pipping
var, liksom Porthan, en afgjord anhängare af formalprincipen. Då kraftiga
invändningar däremot emellertid hade börjat höjas, och saken blifvit aktuell
genom den förestående inflyttningen i det nya bibliotekshuset, beslöt det
akademiska konsistoriet uttala sig för realuppställning. Detta gick Pipping
så till sinnes, att han afgick från bibliotekariebefattningen,1 men kvarstod
såsom Fennica-samlingens vårdare och bibehöll här, oberörd af alla
invändningar, formatuppställningen. I samband med inflyttningen i den nya
byggnaden blef nu också denna samling uppställd såsom en särskild afdelning
inom biblioteket.
Katalogisering af det nyskapade biblioteket i dess helhet — det
uppskattades år 1842 till 50,000 volymer och i slutet af 1800-talet till 100,000
volymer — påbörjades af Pipping och fortgick i mån af arbetskrafter. Då
hans tid var starkt upptagen af olika göromål, uppdrogs katalogiseringen af
Fennica-afdelningen i slutet af 1850-talet åt S. G. Elmgren, som äfven
efterträdde Pipping såsom afdelningens föreståndare och kvarstod i sådan
ställning ända till 1891. Äfven han hyllade formaluppställningsprincipen,
ja, han gick så långt häruti, att han understundom företog sig att klippa
böckernas marginaler för att gifva dem ett önskadt mått! Af Nohrströms
framställning synes i öfrigt framgå, att omvårdnaden beträffande den
inhemska afdelningen i flera afseenden gått tillbaka under Elmgrens tid. En
fullständig brytning med hittills rådande förhållanden inträdde äfven med
V. Vasenius’ tillträde till föreståndarskapet år 1892. En ny systematisk
uppställning planlades och blef i vissa delar genomförd, dock ej med
alfabetisk, utan med kronologisk ordningsföljd inom de olika fackens
underafdelningar, och samtidigt härmed vidtogs en nykatalogisering efter moderna
1 Han hade 1841 blifvit senator och chef för ecklesiastikexpeditionen. Ang. striden
om bibliotekets uppställnig, se G. Schauman, NTBB, 2 (1915), s. 199 ff.
9 — 1935. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
