Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
151
1835—36, og W. C. Fabritius var daa med og sette og
prenta det fyrste numret. Bladet møtte han igjen,
daa han fraa 1. januar 1844 overtok sitt eige
prenteverk f raa Guldberg & Dzwonkowski; han vart i 1848
medeigar i bladet, sidan eineeigar, og fraa Fabritius’s
prenteverk gjekk det ut like til sin siste aargang i
1891. — Hovudstykket i Iste delen av minneskriftet
fortel soga aat »-Fabritius’s boktrykkeri gjennem 75
aar» (s. 27—52), med bilæte av chefarne og
prente-verks-gardarne, avtrykk av vigtugare aktstykker
m. m. Framstellingi i denne delen er ikkje so
vel-ordna og jamn som emnet fortener. Fraa
Fabritius’s forretning, som med tidi vart utvida med
forlag, er utgaatt fleire landskjente publikationar
förutan Skilling-Magazinet, fyrst og fremst Ditmar
Mejdell’s Aftenbladet (fraa 1860 til 1881); i mange
aar hadde Fabritius Almanakk-forlaget, og han hev
prenta Oluf Rygh’s monumentale 20 bands
stad-namneverk »Norske Gaardnavne» (1897 ff.), som no
er under avslutning. Under Hermann
Schei-bler’s styre hev Fabritius’s officin, som til 1880talet
arbeidde i dei gamle banor, i den siste
menneskealderen gjort store framsteg og naatt eit høgt trinn
av utvikling, iser i aksidenstrykk og illustrerte
verk.
I den andre delen av jubilæumsskriftet fortel den
no verande leidaren av firmaet, H. Scheibler, sine
livsminne: »Femti aar i boktrykkerkunstens tjeneste»
(61 s.). Det er sjeldan, at ein utøvar av det ædle
bokprentarhandverket set seg til aa skriva sine
memoirer; det er oftast folk som høy rer aandslivet
eller det politiske livet til, som grip etter pennen
for aa skildra sitt vita og sine smaa og store fata for
samtid eller ettertid; historieskriving ligg ikkje det
praktiske livs menner nær. Scheiblers velskrivne,
kloke og rolege forteljing um eit langt, slitsamt, ofte
einsformigt, men trufast byggjande arbeidsliv er ei
soga som gjev ein forstaaingsfull og interessert
le-sar ei sann hugnadstund. I norsk bokprenting hev
Scheibler vunne seg ein f ramskoten plass gjenom
sitt ideelt borne stræv for handverket; ved større
og mindre fagskrifter, ved utstellingar og
organisatoriske tiltak, ved forretningsmessigt initiativ hev
han utretta mykje. Hans liv høyrer heilt ut faget
til, o^ det hev, som han sjølv segjer, »ingen rigdom
paa oplevelser — som kunde foranledige mig til at
nedskrive mine erindringer, endmindre til at trykke
dem.» Men nettupp dette, at eit vanlegt arbeidsliv
med daglegdagse hendingar vert skildra i eigne ord
av den mannen som hev upplivt det, gjev ei slik
minnebok ein verdi av serleg art. Fraa vevestolen
og gjætartenesta i Reichenau i Sachsen, der Scheibler
er fødd i 1854, fylgjer me læreguten gjenom bok-
prentarlæra i smaabyen Zittau og, sidan den
vandrande sveinen gjenom Tyskland, Schweiz og fleire
land til Noreg; hit hjem han for 2dre gongen i 1878,
fester seg i 1879 hos gamle Fabritius, og arbeider seg
fram til faktor 1885, medeigar og principal 1897 og
eine-leidar 1899. O. K.
Finland.
Helsingfors. Universitetsbiblioteket.
Genom förordning af den 30 juli 1918 har
biblioteket erhållit en starkt ökad ordinarie personal. I
stället för att tidigare ha bestått af åtta tjänstemän
(en bibliotekarie, en vicebibliotekarie, tre äldre och
tre yngre amanuenser), utgöres personalen numera
af sexton tjänstemän (en Öfverbibliotekarie, två
bibliotekarier, sju äldre och sex yngre assistenter).
Lönerna äro fastställda : för bibliotekarierna.till 6,000
mk i lön och 2,000 mk i arvode jämte tvenne
lönetillägg à 750 mk efter 5 och 10 år och ett
arvodestillägg à 500 mk efter 15 års tjänstgöring, för äldre
assistenterna till 5,000 mk och 1,000 mk i arvode samt
samma ålderstillägg som för bibliotekarierna
äfvensom för yngre assistenterna till 4,000 mk i lön och
1,000 mk i arvode samt två lönetillägg à 500 mk efter
5 och 10 års tjänstgöring. Öfverbibliotekarien är
fortfarande i afseende å löneförmåner likställd med
professor (6,000 mk i lön, 4,000 mk i arvode och
hyresmedel jämte två lönetillägg à 1,000 mk för 5
och 10 års tjänstgöring). Löneförmånerna uppgå
således: för öfverbibliotekarien till 10,000-12,000 mk,
för bibliotekarierna till 8,000-10,000 mk, för äldre
assistenterna till 6,000—8,000 mk och för yngre
assistenterna till 5,000—6,000 mk. Till följd af
penningvärdets sjunkande, som varit ännu större i Finland
än i Sverige, har den afsedda löneregleringen
förlorat en stor del af sin betydelse. Genom
dyrtidstillägg ha dock aflöningsförmånerna i skilda
repriser förbättrats, så att tjänstemännen för innevarande
år uppbära, oafsedt ålderstilläggen :
öfverbibliotekarien 19,000 mk, bibliotekarierna 15,000 mk, äldre
assistenterna 11,000 och yngre assistenterna 9,000 mk.
Dessutom tillkommer tjänstemän med familj för det
första barnet under 18 års ålder ett tillskott af 100
mk i månaden och för hvarje efterföljande barn ett
tillskott af 40 mk i månaden. — Anslaget för extra
biträden (amanuenser, skrifbiträden) har höjts från
10,000 till 20,000 mk. — Anslaget för bokinköp och
-inbindning har höjts från 30,000 mk till 60,000 mk,
hvarjämte ytterligare 25,000 mk beviljats för åtta år
framåt (biblioteket förfogar dessutom öfver ca. 20,000
mk i andra årsinkomster för samma ändamål). Bi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
