Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 MISCELLANEA __
Ty sannolikt har brödrakonventet i Stockholm inköpt handskriften
omedelbart sedan den lämnat skrifvarens händer; det är till och med
mycket troligt, att den tillkommit på klostrets direkta beställning. Vi veta
nämligen, att Korner var oaflåtligt sysselsatt med att omarbeta och förbättra
sitt verk, och vi känna icke mindre än fyra olika latinska redaktioner af
detsamma, hvilka förmodligen sammanhänga med lika många beställningar.
Af dessa är Linköpingshandskriften den andra i ordningen och afslutad i
juni 1423, och Waitz, som först bragt reda i de många
krönikehandskrifternas inbördes relationer, anser den vara skrifven »om icke med Korners egen
hand, så dock under hans ögon».1 Det af författaren själf auktoriserade
exemplaret bör alltså ha förvärfvats i Lübeck under året 1423, och man
skulle möjligen kunna gissa, att inköpet ombesörjts af samme svartbroder
Georg, hvilken därstädes öfverkommit den af Collijn omnämnda codex C 616
i UB, såvida nämligen denne är identisk med den frater Gregorius, som
på 1420-talet upptecknade det heliga korsets mirakler i Stockholm.2
Äran af att först ha upptäckt den ifrågavarande handskriftens rätta
proveniens synes böra tillkomma stiftsbibliotekarien Wiede i Linköping,3
men också Elof Tegnér har, såsom ofvan omtalats, fäst uppmärksamheten
därpå i sin år 1873 uppgjorda handskriftskatalog. Genom skriftligt
meddelande från Wiede blef den tyske medeltidsforskaren Waitz den förste,
som i tryck offentliggjorde den ifrågavarande anteckningen i årgången 1867
af de ofvan citerade »Nachrichten der Göttinger Gesellschaft der
Wissenschaften». Hans uppgift upprepas sedan af Jacob Schwalm i dennes
kritiska upplaga af Korners krönika (1895).4 Pater Dudik är eljest den
förste, som fäst den lärda världens uppmärksamhet på denna handskrifts
existens, men han uppger den härstamma från Vadstena5 och detta
påstående går sedan igen hos Annerstedt, hvilken i S.RS HT: 1, p. 201 ff.,
af-trycker utdrag ur krönikan efter just Linköpingshandskriften.
Huru denna kommit till Linköping, är en fråga, som meddelaren ej kan
besvara; Waitz fäster emellertid uppmärksamheten på att en på
försättsbladet, af en 1400-talshand skrifven urkund (SD II, nr 970) redan hänvisar
på sagda stad.6 Till en annan afskrift af aktstycket i fråga finnes nämligen
anmärkt: »Littera principalis est in ecclesia Lincopensi». Detta skulle
möjligen tyda på, att codexen redan före 1400-talets slut af okänd anledning
förflyttats till den östgötska stiftsstaden, där den sedan alltjämt förblifvit.
1 Nachrichten der Gött Ges. d. Wiss. 1867, s. 116; Schwalms edition, s. xii, där
en ingående handskriftsbeskrifning lämnas.
2 Jfr NTBB, 1917, s. 67 f.
3 Jfr Waitz i de ofvan citerade Nachrichten, s. 115.
4 S. xii.
5 Dudik, Forschungen in Schweden für Mährens Geschichte (1852), s. 357.
6 Nachrichten etc., s. 115. Brefvet i fråga är af 1288 9/s och innehåller trohetsförsäkran
till den svenske konungen af borgmästare och råd i Visby. Den andra afskriften finnes i
Registrum ecclesiæ Upsaliensis. Jfr Sveriges Traktater, I, s. 300 ff. Redan MESSENIUS har
intagit denna urkund i sin Scondia illustrata, T. XII, p. 139.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
