Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
271
utställning af äldre boktryck och bokband. Därefter
höll licentiaten E. Areen föredrag om
universitetsbibliotekets byggnadshistoria. Senare på aftonen
samlades mötesdeltagarna på Flustret, där samkväm
var anordnadt.
På lördagen kl. 10 f. m. fortsattes förhandlingarna
med diskussion om »Önskemål i fråga om
stärkandet och utbyggandet af folkbiblioteksorganisationen
i Sverige», inledd af förste bibliotekskonsulenten F.
Hjelmqvist. Härefter följde bibliotekarien
Arnesens föredrag om »Amerikansk biblioteksaand,
indtryk fra en studiereise». Af stor betydelse för det
amerikanska biblioteksväsendet var, ansåg tal., att
biblioteksfunktionärerna erhålla en god teoretisk
underbyggnad genom specialskolorna för
utbildandet af bibliotekarier. Härvidlag hade de europeiska
länderna mycket att lära af Amerika. Förste
bibliotekarien A. Nelson inledde] härefter en diskussion
om »Statsbiblioteks förvärf af den inhemska
bokproduktionen med särskild hänsyn till Sverige», och
sedan följde en diskussion om »Organisationen och
skötseln af biblioteken vid de allmänna läroverken»,
inledd af lektor S. Schartau. Slutligen upptog
lektor Oscar Olsson på eftermiddagen till
diskussion ämnet »Författarafgift på boklån».
C. E.
Ur tidskrifter m. m.
I Fataburen 1919 : h. 1/2, s. 72—9, offentliggör frih.
K. K:son Leijonhufvud en »Förteckning på
Kungl, förordningar m. fi. publikationer rörande
yppighet och öfverflöd under tiden
1664—Frihetstidens slut.»
S. Berghs verk »Svenska riksarkivet 1618—1837»
har anmälts i Le bibliographe moderne, 1918—19:
janv.—juin, s. 148—50, af B. Boethius.
Bland uppsatser i de sist utkomna häftena af
Biblioteksbladet märkes bl. a.: i h. 2 A. Holmberg,
»Svenska arbeten om Ryssland och Polen»; i h. 3
E. Lewenhaupt, »Litteratur om Örebro län».
I Årsskrift för modersmålslårarnas förening,
1918—19, har offentliggjorts »Bibliografi över de
under 1918 från trycket utgivna, huvudsakligen svenska
skrifter och uppsatser, som röra
modersmålsundervisningen» af S. G. Broberg (22 s. 8°).
I Ymer, 1919: h. 2—3, s. 100-122, har A. Bygdén
publicerat en uppsats, »Några anteckningar rörande
1600-talets svenska kartor», af intresse för
kartläggningens historia i vårt land och stödd på det rika
arkivmaterial, som förvaras i Stockholms olika
kartarkiv.
Litteraturen, sept. 1919, innehåller bl. a. en
illustrerad uppsats af A. Kumlien om »Nyare nordisk
typografi» i anslutning till den af Nationalmuseet i
Stockholm våren 1919 anordnade bokutställningen.
I oktoberhäftet har A. K il dal lämnat en historik
öfver »De norske folkebiblioteker».
Meddelanden för bokvänner, utg. af Klemmings
Antikvariat, har utsändt sitt andra nummer (juni
1919) med bidrag af N. Östman, L. Strömbom,
F. B ryk och Meddelandenas redaktör A. Sjögren.
Arkivarien Östman skrifver under titel »Tessins
sängkammarplafond i nyfunna kopparstick» om
några tyska kopior af Sebastien le Clerc’s gravyrer
af de Tessinska plafonderna i salongen och
sängkammaren i Öfverståthållarhuset i Stockholm, hvaraf
endast två blad hittills varit kända. Kopiorna,
signerade af Maria Philippine Küsell, omfatta
däremot tio blad, inberäknadt titelbladet, och ha
blifvit funna i ett litet häfte i Klemmings
antikvariat. Om kopparstickerskan Küsell kan här
nämnas, att hon enligt Nagler, Die Monogrammisten,
Bd IV (1864), s, 658, nr 2079, omkr. 1660 var verksam
i Augsburg och särskildt är bekant för två serier
guldsmedsornament. De nu funna bladen
framflytta tiden för hennes verksamhet till omkr. 1700.
S. Strömbom beskrifver i »Bidrag till svensk
regentikonografi» några Klemmings antikvariat
tillhöriga färgteckningar af Karl X Gustaf och Karl
XII. F.Bryk påbörjar en serie »Linné-studier»,hvaraf
den första behandlar några okända ungdomsskrifter
af Linné, närmare bestämdt en del bref och
meddelanden aftryckta i Hamburgische Berichte von ge~
lehrten Sachen 1736-38, hvilka hittills icke varit
observerade af Linné-forskare; det andra bidraget
utgöres af en beskrifning af en duplett ur Linnés
bibliotek. A. Sjögren påpekar under rubriken
Mi-scellanea bl. a. en finsk bokauktionskatalog från 1872,
hvars ägare var hamnmästaren i Helsingfors G.
Hobin och som innehåller flera märkliga
reformationstryck, särskildt finska.
Föreningen för svensk kulturhistoria.
stiftades i Stockholm den 12 april 1918 med f.
riksantikvarien O.Montelius såsom ordf örande och dr
S. Ambrosiani som sekreterare. Föreningen
räknade vid utgången af år 1918 636 medlemmar, däraf
tre stödjande (afgift minst 1.000 kr. på en gång), 49
ständiga (afgift 150 kr. på en gång) och 584 årligen
betalande (årsafgift kr. 10). Vid styrelsens sida står
ett vetenskapligt råd, fördeladt på en allmän och
en kulturminnesvårdande sektion. Föreningen ut-’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
