Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härnösands läroverksbibliotek. Af Gösta Bucht, Härnösand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRNÖSANDS LÄROVERKSBIBLIOTEK 27
V, Speciella bibliotek.
1. Librarium gymnasticum. År 1807 stiftade dåvarande gymnasister
ett bibliotek för att »igenom Lån, bereda Studerande Ungdomen särdeles de
fattige deribland, tilgang på dyrare Böcker». Följande år ingingo samtliga
gymnasister till domkapitlet med begäran om stadfästelse å stiftelseurkunden;
deras begäran beviljades 2 mars 1808.1 Härvid stadgades, att i
biblioteksinrättningen ägde alla gymnasister att »med sine föräldrars eller
förmyndares goda minne deltaga, samt, sedan sådant skett, dermed ovägerligen
fortfara, så länge de i Gymnasio niuta undervisning». Bibliotekarien skulle
utses af domkapitlet, och vid hans sida skulle finnas tre amanuenser, valda
af bibliotekarien bland sex af gymnasisterna föreslagna kamrater. Varje
gymnasist skulle årligen erlägga 12 sk. bko och dessutom för lånen 1/2 % per
månad af den lånade bokens värde. Förste vårdare af detta s. k. librarium
gymnasticum var lektorn, kungl, bibliotekarien C. Stridsberg; det var åt
honom gymnasisterna anförtrodde sina det första året insamlade penningar.
Librarium gymnasticum bestod af lexika, läroböcker och skönlitteratur och
användes mycket flitigt under den första tiden. Så småningom upphörde
dock institutionen att fungera regelrätt. År 1833, det sista år, för hvilket
räkenskaper finnas i behåll, inbetalade blott 43 af gymnasiets 66 lärjungar
sina afgifter. Ett par bevarade lånesedlar från 1850 utgöra de sista
anträffade spåren af dess själfständiga tillvaro. Böckerna, som naturligtvis snart
föråldrades, äro numera införlifvade dels med stora läroverksbiblioteket, dels
med lärjungebiblioteket.
2. Ett lärjungebibliotek grundlades läsåret 1890—1891 af läroverkets
myndigheter; de första böckerna hade till största delen inköpts. Det har
sedan dess tillvuxit genom inköp och donationer. Bland donationerna må
särskildt nämnas adjunkt Hedréns donation af 33 volymer 1917.
Lärjungebiblioteket beräknas i årsredogörelsen 1918—1919 till 1,687 volymer. Hela
antalet hemlån från läroverkets bibliotek under detta läsår beräknades till
2,191, hvaraf 1,993 från lärjungebiblioteket.
3. Ett referensbibliotek, bestående hufvudsakligen af lexika, andra
uppslagsböcker och undervisningslitteratur, är uppställdt i lärarnes
samlingsrum. Det kan betraktas såsom en ur det stora biblioteket utbruten del. År
1918 beräknades det omfatta 985 volymer.
1 H. D. P. denna dag. Urkunder i bibliotekets arkiv och i Nordinska samlingarna i
Upsala universitetsbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
