Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miscellanea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 MISCELLANEA ____________
sitt fria lopp och gåå i fullan swangh, men Diefwulska och Kätterska Läror
bliffua fördempade.» I slutet af lefnadsteckningen låter predikanten den
döde själf tala till sina efterlämnade anhöriga och församlingsbor och lägga
de senare på hjärtat att taga sig an änkan och barnen, ty »Presta Enckior
äre elendigast ibland alle Enckior, Ja, the äre vnder Skreddares och
Skomakares Enckior. Ty så lenge Mannen står på sin Predikestol och vthi sitt
kall, så helsa them alle man, men när Prestens hufwudh ligger nedre, så
seer och kenner man them intet...»
Herr Peder eller såsom uppslagsböckerna kalla honom Petrus Nicolai
Psilander var stamfar för den ännu blomstrande släkten Psilander och flera
från denna utgångna adliga ätter. Enligt likpredikan var han gift med
Gunnil, dotter till »Her Påwill i Wlssbech». Med denne Her Påwill afses
Paulus Erici, som under åren 1599—1634 var kyrkoherde i Markaryd eller
Ulfsbäck söcken.1
Likpredikans författare Nicolaus Krokius blef följande år, 1632, biskop
i Växjö. Han synes hafva varit en betydande och mycket verksam man,
ehuru han senare på grund af dåligt lefverne förlorade sitt anseende. Hans
son Anders, assessor i Åbo hofrätt, adlades med namnet Gyllenkrook och
blef stamfar för den ännu lefvande ätten.2 Nicolaus Krokius hade år 1630
låtit i Kalmar trycka en annan likpredikan, hållen öfver biskopen i Växjö
Petrus Ionae Angermannus.
jR. D.
Ett bref från C. F. W. v. Nettelbla till C. v. Linné. Brefvet som
här, tack vare öfverbibliotekarien dr J. M. Hulth’s tillmötesgående, för första
gången offentliggöres efter en i Upsala universitetsbibliotek befintlig afskrift,
intresserar mera genom personligheten, till hvilken det är ställdt, än genom
innehållet. Det framgår nämligen af skrifvelsen, att Linné indirekt var
delaktig i befrämjandet af birgittinerforskningen. Före utgifvandet af sin
monografi öfver birgittinerklostren, som enligt utgifvarens underskrift till företalet
afslutats i november 1764, hade friherre Nettelbla vändt sig till Linné
med begäran att vara honom behjälplig med afskrifter af vissa af
Burman i hans Dissertatio de coenobiis Birgittinis anförda manuskript, hvilka
befunno sig i Upsala universitetsbibliotek. Huruvida Linné gick Nettelbla’s
önskan till mötes låter sig för närvarande icke bestämma, då Linnés svar
antagligen gått förloradt. I alla händelser kunna vi icke i den omnämnda
monografien, »Vorläufige kurzgefaszte Nachricht von einigen Klöstern der
H. Schwedischen Birgitte auserhalb Schweden besonders in Teutschland mit
Urkunden und Kupferstichen herausgegeben von Carl Friedrich Wilhelm
Freiherr von Nettelbla. Frankfurt und Ulm 1764», finna några notiser som
ha afseende härpå.
1 Wieselgren, Ny Smålands beskrifning, II, s. 937.
2 Wieselgren, a. a. I, s. 548—49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
